Listor / Berzan / Miljöpartiet om utbildning

Miljöpartiet om utbildning

Varför är er syn på skola och utbildning den bästa och vad gör den bättre än andra partiers?

Skola ska aldrig drivas för att tjäna pengar. Vinst i välfärden ska stanna i välfärden. Friskolornas vinst ska stanna i veksamheten och inte delas ut i form av lön. Alla ska få chans att välja skola.

Mer resurser till skolan, satsa på varje elev. Lärare ska få bättre arbetsvillkor och högre lön. Klyftan mellan dom som klarar sig och misslyckas växer, vi satsar därför på alla talanger.

Yrkesprogrammen ska leda till högre studier och alla gymnasieelever ska läsa minst ett estetiskt ämne.

Bryta segregation mellan skolorna, resurserna måste fördelas mer rättvist så alla skolor är lika bra.

Alliansen satsar på jobbskatteavdrag, vi vill att skolan och miljön ska ha dessa pengar istället.

Mer lärande och mindre pappersarbete.

Miljöpartiet vill satsa på lärarna. Vi vill att lärare ska få mer tid med sina elever och en minskad administrativ börda. Reformer, pekpinnar och ökad administration från alliansregeringen har skett på bekostnad av lärarnas tid med eleverna. Dessutom har 12 600 tjänster försvunnit från skolan vilket ger lärarna ett ännu tuffare förutsättningar. Vi vill minska administrationen för lärarna, satsa på lärarlöner och börja med att återanställa 10 000 nya medarbetare till skolan. Det tycker vi är viktigare än ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Om högskolan vill mp;

Miljöpartiet vill att fler ska få chansen att studera på högskola eller universitet. Regeringen resonerar tvärtom och drar ned på antalet utbildningsplatser. Vi motsätter oss detta och satsar på att fler av de människor som står i kö till universiteten, ska få en chans att förverkliga sina drömmars yrkesval. Miljöpartiet vill också skapa fler mötesplatser och karriärcentra där studenter, näringsliv och myndigheter får tillfälle att träffas.

Miljöpartiets partiprogram om skola:>

Genom skolan ska barn och ungdomar få viljan och redskapen att lära och utvecklas genom livet. I skolan ska varje barn lära sig att läsa, skriva och räkna, skapa och delta i samhällsdiskussionen, samarbeta och umgås med andra och påverka sin egen livssituation. Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till den hen vill vara. Det ska inte finnas lyckade och misslyckade elever, inte heller bra och dåliga skolor – alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan.

Elever måste sättas i centrum som de tänkande och kreativa individer de är. En fungerande skoldemokrati är en viktig del av en bra skola. Eleven ska vara medveten om sina rättigheter och skyldigheter samt få förutsättningar och möjlighet att kritiskt granska och påverka både samhället och sin egen skolsituation. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet och lärarens kompetens. Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete. Förändringsarbete i skolan måste förankras i samspel med skolan, eleverna och alla som arbetar där.

Lärarna ska ge eleverna det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att mötet mellan lärare och elev ska fungera behöver skolan tillräckligt med resurser. Undervisningen ska utformas utifrån varje elevs unika behov, oavsett om det innebär att ge extra utmaningar eller extra stöd, och med möjlighet till individuellt anpassad studieteknik. Läraren ska ha rätt att ordinera extra stöd till den elev som behöver det.

Alla yrkesgrupper i skolan är viktiga. Skolans uppgift är inte bara att ge eleverna en god utbildning och en god elevhälsa, utan också att ge eleverna verktyg för att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Skolbiblioteken och IT är centrala resurser för skolans pedagogiska arbete. Fritidshemmen kan skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande i de tidiga skolåren. En fungerande fritidshemsverksamhet möjliggör för eleverna att få erfarenheter av att hantera sociala situationer, träna språket och att respektera andra Skolan ska vara tillgänglig för alla och därför ska hinder undanröjas så att alla kan delta på sina villkor. Barn med psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning, och andra barn som behöver anpassningar och stöd, ska kunna få detta för att nå sin fulla potential. Skolan ska skapa förutsättningar för psykisk hälsa och välmående. Rätt stöd som sätts in i tid är både mänskligt och samhällsekonomiskt mer effektivt än stöd som kommer senare i livet.

Ledarskapet i skolan, från skolledare till enskild lärare, är viktigt för att långsiktigt säkra kvalitet i undervisning och utbildning. Lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften. Olika elever lär sig på olika sätt och undervisningen ska ta hänsyn till det. En bra skola har tydlig koppling till forskning och tar kontinuerligt in nya forskningsrön. Skolan ska präglas av förtroendefulla relationer och varje elev ska ges inflytande över sin studieväg och skolmiljö. Skolan ska vara en plats där elevernas naturliga lust att lära utvecklas. Skolan ska knyta an till elevernas utveckling och ge återkoppling på deras arbetsinsatser och utveckling, något som kan ske på olika sätt. Vi oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i skolpolitiken, och motsätter oss betyg i än tidigare åldrar. Betyg ska användas när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvalsinstrument för fortsatta studier, och kan aldrig vara den enda formen av återkoppling. I dag finns ofta erfarenheter från hela världen i klassrummet, och det är en av skolans tillgångar. Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar och som resurser för den enskilda elevens lärande. Ämnesundervisning på modersmålet ger alla elever en chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läroplanen uttrycker. Undervisningen i skolan ska ha en global utgångspunkt och ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kompetenser.

Estetisk och skapande verksamhet är liksom motion och rörelse viktigt för att hela människan ska utvecklas. Etiska diskussioner och övning i kritiskt tänkande är viktiga inslag i undervisningen för att förbereda varje elev för att delta i samhällsutvecklingen. Skolan ska vara en reklamfri plats. Alla elever inom grund- och gymnasieskolan ska serveras god, näringsriktig, miljövänlig och helst närodlad skolmat. Det gäller även de som har en kosthållning baserad på etiska, religiösa eller medicinska skäl. Skolmaten ska vara avgiftsfri. Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika rättigheter. Alla elever ska få det stöd och den uppmärksamhet de individuellt behöver oavsett könstillhörighet. Alla elever ska ha tillgång till sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt normkritiskt perspektiv. Stereotypa könsroller, mobbning och diskriminering av elever och skolpersonal ska aktivt motarbetas. Homo-, bi- och transfobi och sexism ska inte tolereras i skolan eller någon annanstans. Diskussionen kring alla människors lika värde ska vara en naturlig del av undervisningen redan från skolstarten. Miljöpartiet bejakar pedagogisk mångfald i skolan, vare sig skolans huvudman är offentlig eller privat. Mångfalden ger elever och föräldrar möjlighet att välja en utbildning vars pedagogiska inriktning passar eleven. Alla skolor, oavsett huvudman, ska vara föremål för fungerande kontroll genom en stark offentlig inspektion.

Såväl förskolan som andra barnomsorgsformer ska hålla hög kvalitet för alla barn. Det ska finnas tillgång till barnomsorg i hela landet anpassad efter föräldrars olika arbetstider. Ett starkt pedagogiskt arbete i förskolan ger barn en bra start och goda möjligheter i skolan. Vi vill därför att det ska finnas god tillgång till väl utbildade pedagoger i förskolan. Alla förskolor bör tillämpa en genusmedveten pedagogik så att barnen får möjlighet att vara sig själva och inte tvingas in i samhällets snäva könsmallar. Alla barn ska ha lika möjligheter att utvecklas och leva sina liv utan att hämmas av rådande könsroller. Vi vill väsentligt sänka storleken på barngrupperna och öka vuxentätheten inom barnomsorgen.

Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet. När alla får möjlighet att bidra och möjlighet att välja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas. Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från gymnasiet, även som vuxna. En mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andra frivilliga utbildningsformer, som de studieförbunden erbjuder, är viktiga och ger möjlighet till ett livslångt lärande.

Publiceringsdatum: 2014-05-12