Fluglarv/maggot är det gemensamma namnet på larvstadierna hos insektsordningen ”tvåvingar”. Fluglarverna brukar gömma sig i det de äter och om fluglarverna påträffas i ett kadaver kallas de ibland för "likmask". Inom sjukvården används sterilt uppfödda spyflugelarver vid rengöring av svårläkta sår, så kallad maggotterapi. De kan inte äta frisk vävnad utan äter upp död vävnad som de bryter ner med hjälp av ett proteinnedbrytande enzym (serinproteas) som lämnar den friska vävnaden ifred. Samma spyflugearter kan orsaka myiasis (när fluglarver livnär sig på levande vävnad, till exempel i sår, som parasiter) och används även inom rättsentomologin för dödstidsbestämning av avlidna. Maggotar kan även användas som agn vid fiske.
Hypotes
Vi provar om maggotarna ogillar vanligt ljus eller UV-ljus mest genom att utsätta dem för båda sorterna och se vilken dem undviker mest.
Jag tror att maggotarna kommer hata UV-ljuset något extremt men eftersom de inte gillar någon utav dem kommer dem nog bara röra sig i panik.Om vi har tillgång till olika sorters föda kan vi se om maggotarna tycker om mat som har ruttnat längre eller om det räcker med att det bara är ruttet.
Jag tror att de föredrar mat som har ruttnat längre eftersom det då har blivit mer förmultnat och då går det inte åt lika mycket energi att förtära den.Om maggotarna ogillar ljus: Går de igenom ljus för att nå föda?
Jag tror att de struntar i ljuset och satsar på maten.Sedan kan vi testa om maggotarna gillar när det är tort eller fuktigt genom att blöta ner ena sidan och se om de går mot det eller om de går ut ur det blöta om de blir placerade där.
Jag tror maggotarna håller sig borta ifrån vattnet för att det kommer kyla ner dem så att de behöver använda mer energi än annars.Noterar maggotarna varandra? Går de i grupp eller ensamma?
Jag tror att de känner sig tryggare tillsammans.Utförande
Under varje försök placerades maggotarna på en plats där de läts göra vad dem ville i 5 minuter.
I experimentet med ljus/skugga var i stort sätt halva platsen ljus och andra halvan mörk.
När det gällde UV-ljus så provade jag att lysa på dem för att se hur de reagerade.
Maten de fick var en skinkbit.
Maten placerades i ljus och i skugga.
En del av platsen blöttes ner.
Resultat
Maggotarna gillade inte ljus, endast 7 var kvar i ljuset. De råkade gå tillbaka till ljuset ibland men försökte vända ganska direkt.
När jag lös på dem med UV-lampan gick de genast snabbare som att de blev stressade. Troligtvis gillade de inte UV-ljuset.
Maggotarna visade inte stort tycke för skinkbiten. De var villiga att gå in i ljuset för att komma fram till skinkbiten men de stannade aldrig kvar i/under den, de fortsatte bara att röra på sig igenom den sen iväg igen.
Maggotarna verkade försöka att ta sig så långt ifrån vattnet som möjligt. Men det verkade som att alla hade lyckats gå igenom vattnet. De kan ha varit av mistag eller för att de ville bli lite fuktigare.
Maggotarna struntade fullständigt i varandra. De spred ut sig radiärt ifrån där de släpptes ut och klättrade över varandra helt utan att bry sig särskilt mycket.
Publiceringsdatum: 2013-12-02