Listor / Berzan / Begrepp - Ekonomisk politik
Amortering – Avbetalning av skuld eller lån.
Arbetskraft – Människans kroppsliga arbete/kunskap.
Arbetslöshet – Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur stor andel av arbetskraften (inom ett område) som saknar arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest.
Arbetsmarknadspolitik – Arbetsmarknadspolitik är en benämning på de politiska och statliga åtgärder som syftar till att minska arbetslösheten och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.
Bidrag – Kontribution är något som ges för att fylla ett behov.
BNP – Ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år.
Brutto – Före avdrag.
Budget – Prognos över framtida planerade ekonomiska händelser.
Bytesbalans – Mått som används inom nationalräkenskaper och makroekonomi. Bytesbalansen är skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas inom landet. Är bytesbalansen positiv har landets fordringar på utlandet ökat. Är bytesbalansen negativ har utlandets fordringar på det egna landet ökat.
Deflation – Motsatsen till inflation och innebär en minskning av penningmängden, vilket i sin tur gör att penningvärdet ökar. Detta leder i regel till att den allmänna prisnivån faller.
Devalvera – Form av valutareform som innebär nedskrivning av värdet på en valuta med fast växelkurs. Motsatsen till devalvering är revalvering. Vid rörlig växelkurs kallas en minskning av valutans värde för depreciering och det går inte att styra en depreciering. En devalvering görs vanligen i syfte att förbättra landets bytesbalans, det vill säga nettot av ett lands affärer med utlandet. En devalvering gynnar exporten och hämmar importen. Personer som lånat pengar i främmande valuta missgynnas. Eftersom en devalvering gör importerade varor dyrare i termer av inhemsk valuta riskerar inflationen att öka.
Ekonomiskt kretslopp – Syftar på flödet av pengar, värdepapper, arbete, varor och tjänster, mm i ett ekonomiskt system.
Export – Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser. Exporten påverkar bruttonationalprodukten positivt. Statistik över Sveriges export framställs av Statistiska centralbyrån och syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder.
Finanspolitik – En av de två delar i vilken den ekonomisk politik vanligen indelas; den andra delen är penningpolitik.
Finanspolitiken verkar på den samlade efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Genom att justera skatter och avgifter eller offentliga transfereringar och investeringar, påverkas den totala efterfrågan på varor och tjänster och därmed exempelvis sysselsättningen och priser. När staten väljer att öka sina utgifter, alternativt sänka skattesatsen, i syfte att stimulera den samlade efterfrågan på varor och tjänster kallas det expansiv finanspolitik. Det motsatta, alltså när staten stramar åt budgeten, alternativt höjer skatterna, för att minska den samlade efterfrågan på varor och tjänster, kallas kontraktiv finanspolitik.
Hushåll – Enhet av människor som delar bostad och de kan även ansvara för varandras försörjning.
Högkonjunktur – När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist bidrar till att minska efterfrågan, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. En långvarig eller kraftig högkonjunktur riskerar också att leda till en finansbubbla när avkastningarna på investeringar skjuter i höjden och intresset av att investera överstiger verkliga behovet, och inte bara en efterfrågan som är styrd av förväntningar på avkastning.
Inkomst – Den summa pengar en person tjänat genom arbete före preliminärskatt. Inkomst efter skatt och andra avdrag som arbetsgivaren gjort, kallas nettoinkomst.
Import – köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land eller, som i Sveriges fall, från ett land utanför EU. Importen påverkar bruttonationalprodukten negativt. Statistik över Sveriges import framställs av Statistiska centralbyrån och syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder.
Inflation – Penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden". När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.
Kapital – Produktionsmedel och tillgångar, och därigenom allt som kan ge en avkastning.
Konkurrens – Situation som uppstår där det finns ett flertal oberoende och med varandra på något vis tävlande aktörer inom en given sektor. En sådan sektor kan exempelvis utgöras av en ekonomisk marknad.
Lågkonjunktur – Under lågkonjunkturer ("dåliga tider") är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar. Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskande BNP under en längre tid kallas recession. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.
Moms – Betalar en näringsidkare endast på den kostnad denne tillför en vara eller tjänst, genom att näringsidkaren får dra av betald moms på inköpta varor och tjänster.
Monopol – Marknad med en enda producent och flera konsumenter.
Monopolistisk konkurrens – Den kallas även "märkeskonkurrens". Den uppstår då marknaden är mycket heterogen, det vill säga att kunderna har en mängd produkter, med urskiljbar identitet att välja mellan inom samma bransch.
Netto – Summan efter avdrag.
Näringslivet – Sammanfattande ord för de olika värdeskapande verksamheter som finns inom ett geografiskt område, såsom en offentlig eller privat registrerad myndighet, företag eller förening.
Offentlig sektor – Skattefinansierade verksamhet som drivs åt det allmänna, underställt stat, kommun och landsting eller andra politiska enheter.
Oligopol – Uppstår på marknaden när det bara finns ett fåtal säljare (företag).
Penningpolitik – Hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara. Penningpolitiken kan styras av landets regering eller av landets riksbank. I Sverige och övriga Europa bedrivs penningpolitiken av en mer eller mindre självständig centralbank, i Sverige kallad Riksbanken.
Produktionsfaktorer – De medel som behövs för att producera varor och tjänster. Indelade i råvaror, arbetskraft och realkapital.
Recession – Mild lågkonjunktur, tecken kan exempelvis vara kraftigt minskad BNP-tillväxt, minskade investeringar och stigande arbetslöshetstal.
Reporänta/styrränta – Den ränta som en marknads banker kan låna eller placera till i nationens riksbank, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.
Revalvera – Uppskrivning av värdet på valutan när man har fast växelkurs. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga - det är snarare att ett land devalverar valutan, dvs. skriver ned värdet. Svenska kronan har endast revalverats en gång genom historien, strax efter andra världskriget.
Råvaror – En vara som utvunnits ur naturen men inte behandlats. Till råvaror räknas bland mycket annat skog, malm, ull och rågummi.
Stagflation – Beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög.
Statsskuld – De samlade underskotten och överskotten i statens budget över tiden. Staten kan låna från såväl inhemska som utländska långivare. Att stater har skulder är mycket vanligt, eftersom det är lättare att kortsiktigt reglera hur mycket staten lånar än hur mycket den får in i skatt. Skulderna används dels till investeringar, som att bygga ny infrastruktur men även till löpande utgifter. För att kunna föra krig är statsskulder nästan alltid nödvändiga.
Tillväxt – Den relativa ökningen i något produktionsmått.
Valuta – Ett betalningsmedel för ett eller flera länder.
Växelkurs – Mellan två valutor talar om hur mycket en valuta är värd i den andra valutan.
Publiceringsdatum: 2014-01-07