Listor / Berzan / Exkursion Kärna mosse

Exkursion Kärna mosse

Teori:

Kärna mosse bakgrundsfakta:

Kärna mosse är ett 36,7 hektar stort naturreservat beläget i Malmsätt en bit utanför Linköping. Kärna mosse som sedan 1984 har varit ett naturreservat har ett känt kalkkärr med en stor mångfald av bland annat orkidéer. Naturreservatet består av det öppna kalkkärret och de barr- och lövskogar som omger kärret. Det finns även ett flertal källor i reservatet. 

Kärna mosse är ett ofullbordat isälvsdelta som uppkom under den senaste istiden då isen smälte. För omkring 8000 år sedan höjde sig Malmsättfälten över Ancylussjöns yta och blev en landyta som det är idag.  Kärna mosse bildades sedan då vattnet från källorna i deltaslutningarnas övre del rann längs med Malmslättsfältens sluttning. Dessa källor har väldigt kalk och järnrikt vatten på grund av berggrunden vilket har kommit att påverka området mycket. Under de torrare perioderna bildades torvlager på platsen utav löv, vass och starr. I vanliga fall hade detta inte bildat torv utan istället förmultna men då torvet allt som oftast ligger under vatten så stannar förmultningen upp. Istället bildas det som är kärna mosse idag, en mosse av torv. Torvbildningar pågår fortfarande och idag är torvlagren upp till 4 meter tjocka på vissa ställen.  Under torvlagret så finns ett sandlager. Genom detta sandlager rinner vattnet ner för slutningen, under sandlagret finns ett lerlager som stoppar vattnet och gör att grundvattendepåerna på det här stället är så pass när marken. Det är också därför torven allt som oftast är fuktig då den suger upp allt vatten över sandnivån. Det är detta med det rikliga tillflödet som gör att Kärna mosse inte har torkats ut och förstörts som många andra liknande områden i Sverige.

Utförande:

Exkursionen utfördes på sådant sätt att vi först fick en guidad tur till den öppna delen av kärret av Christina Ståhl. Under den guidade turen gick vi genom barrskog och lövskogg där vi också mätte ljusstyrkan i de typerna av skog. Vi mätte även lufttemperaturen, vattentemperaturen och vattnets pH värde innan vi fick gå själva uppe på mossplanet. Väl uppe på mossplanet så skulle vi söka efter de växter som vi hade som uppgift att hitta. När vi väl hittade växterna skulle vi fota växten för att sedan ha med bilden i rapporten. Vi hittade alla växter utom två. De två växter som inte hittades var Törelväxt och Svarthö, dessa hade inte kommit upp än.  

Resultat

I denna del kommer jag beskriva de tre olika biotoper av Kärna mosse de var också dessa delar vi besökte. DE tre huvudbiotoperna som finns i Kärna mosse är lövskog, barrskog och det öppna kärrplanet. Efter vare del av dessa beskrivningar kommer jag att presentera de växter vi hade som uppgift att hitta i varje biotop.

Lövskog:

Lövskog växer allt som oftast på mycket näringsrik och fuktig jord där pH-värdet ligger mellan 7 och 8. Ljusnivån är även högre vid dessa områden jämfört mot barrslogen. Vårt uppmätta resultat vid ljusmätningen var över 5000 lux. Lövskogen vi Kärna mosse är en ädellövskog med träd såsom alm, ask, lind och ett fåtal ekar. Tyvärr är skogen i Kärna mosse angripen av almsjuka vilket lett till att en stor del av almarna är döda. Många av lövträden blommar vid våren och försommaren för att sedan få ett mer tätt lövverk under högsommaren och fram till hösten då löven faller av.

Barrskog:

Barrskogen består till huvudsak av gran och tall och vi växtplatserna är jorden mindre näringsrik än vid löskogen. Barrskogen skiljer sig också på att pH-värdet är lägre och ljusnivåerna är lägre, vårt uppmätta resultat var omkring 1200 lux i barrskogen. Barrskogen vid Kärna mosse är mycket gammal och vissa tallar är uppemot 250 år gamla. Skogen har sedan reservatet bildades fått såt orört av människan vilket lett till att skogen har fått en urskogslik prägel. Vilket man kan märka på alla de döda träden som har blivit en värdefull livsmiljö för insekter och växter. Barrskogen vid Kärna mosse har för varit mycket speciell med den så kallade pelarsalen som utgjordes av uppemot 100 år gamla grannar med en höjd på mellan 30-35 meter och en diameter på en halvmeter. Denna pelarsal var en av anledningarna varför Kärna mosse blev ett naturreservat. Tyvärr blåstes denna pelarsal ner av de kraftfulla stormarna Gudrun och Per som drabbade oss för inte allt för länge sedan.  

Det kalkrika och näst intill alltid fuktiga kärret har en stor variation av växter. Här växer till stor del vass och låga gamla tallar och större delen av markplanet är täckt av olika sorters mossor. Kärret har i omgångar restaurerats och människan påverkar området regelbundet för att undvika att kärret växer igen. Detta är en anledning till varför Kärna mosse idag har ett rikt växtliv med många annars sällsynta arter.

Diskussion

Kärna mosse är som sagt något speciella med dess speciella och rika fauna och flora. Detta beror på Kärna mosses speciella abiotiska och biotiska faktorer. De huvudsakliga faktorerna som påverkar kärna mosse r dess abiotiska faktorer som sedan påverkar de biotiska faktorerna. De viktiga abiotiska faktorerna som påverkar Kärna mosse är till exempel de många källor som leder till kärret. De olika källorna har en konstant temperatur på 6 grader Celsius vilket påverkar miljön men även de höga kalk- och järnnivåerna i källorna påverkar miljön. Först och främst de höga kalknivåerna som har lett till att Kärna mosse är just ett kalkkärr och har därför många speciella växter. Kalken påverkar nämligen pH-värdet på Kärna mosse vilket är en viktig abiotisk faktor. Dessa källor påverka också kärret med sitt ständiga vattenflöde vilket gör att kärret förblir just ett kärr. Det finns även många biotiska faktorer som påverkar kärret. Tillexempel de olika skogarna påverkar ljusinsläppet ner till marken som betyder mycket av vad som ska leva där. Även barrskogens försurning av marken är en biotiskfaktor som påverkar området. Barren som faller till marken försura marken under förmultningen och påverkar på det sättet PH-värdet där barrskogarna växer. Lövskogen i sin tur påverkar markmiljön genom de förmultnande löven som gör marken näringsrik. En annan abiotisk faktor som påverkade Kärna mosse för ett antal år sedan var stormarna Gudrun och Per. Dessa fick stora mängder barrskog att falla vilket lett till en biotisk faktor. Dessa fallna träd påverka området mycket även fast de är döda då de är bonings plats till många insekter och växt platser för många växter och svampar. Utöver dessa finns det många fler exempel på abiotiska och biotiska faktorer som påverkar ett så pass invecklat ekosystem som Kärna mosse.

Referenser:

·      Häftet: Exkursion till Kärna mosse den 15/5 2013.

·      http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rna_mosse, Kärna mosse, 2013-06-01

·      http://www.linkoping.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa/Natur/Planer%20och%20Program/skotselplankarna.pdf, Kärna mosse naturreservat, Skötselplan upprättad år 2000 av Linköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland. 2013-06-01

·      http://sv.wikipedia.org/wiki/Mosse , Mosse, 2013-06-01

Publiceringsdatum: 2014-03-13