Listor / Berzan / Fotbollshuliganism utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv
Idag är fotbollshuliganism mer aktuellt en på många år. Dokumentärer som berättar hur firmor tar över fotbollslagens styrelserum har just nått allmänheten och huliganernas senaste snedsteg har precis skett . Huliganism är idag något som finns på de flesta idrottsläktare, i de flesta länder. Huliganismen fick sin ordentliga start i 70-talets England där fotbollshuliganerna härjade på läktarna i det engelska ligasystemet. Den då typiska huliganen som många associera med när de hör ordet huligan var en yngre person som med alkohol i blodet slogs i oorganiserade uppgörelser under matcherna. Idag är fotbollshuliganen något helt annorlunda. Något mycket mer organiserat. Sammandrabbningarna sker mellan firmorna under förbestämda förhållanden ofta långt ifrån arenorna på en grusplan i ett industriområde eller likande. Huliganismen har förändrats mycket under årets gång och har idag spridits över världen. Fotbollshuliganismens vagga, England har i nuläget börjat få bukt på sina problem istället finns det nu andra delar i världen där huliganismen är utom kontroll. Idag är det som värst i forna öststaterna och vissa delar av Sydamerika men även i Sverige finns stor problem med fotbollshuliganismen. De svenska huliganerna bestämmer idag långt mer om hur deras klubb fungerar än de någonsin gjort. Hot och skadegörelse är en metod som de ofta använder för att styra och ställa i klubben. Men de kommer även allt närmare styrelserummen där de försöker styra och ställa i klubben från insidan. Sammanfattningsvis så är huliganismen idag ett stort problem för idrotten. Men hur tänker egentligen en huligan, hur dras han till firmorna från början och vad skiljer en huligan mot en vanlig supporter?
Hur kan socialpsykologin förklara fotbollshuliganism? Vad är det som påverkar så att det uppstår våldsamheter mellan firmorna och varför drar sig ungdomar till firmorna från början?
Frågeställning:
· Hur påverkar miljön huliganerna?
· Hur fungerar grupperna och hur påverkas de av auktoriteter?
· Hur ser normerna ut för en huligan?
· Varför sker våldet?
För att inte göra rapporten allt frö stor ar jag tvingats gjort diverse avgränsningar. Jag har för det första beslutat mig att fokusera arbetet på just psykologin runt fotbollshuliganer och inte huliganer i allmänhet. Inom det psykologisa har jag begränsat mig till att analysera fotbollshuliganismen enligt socialpsykologin. Så även här har en avgränsning skett då man skulle kunna analysera fotbollshuliganer enligt många fler olika psykologier egentligen.
Inspiration till med arbete hittade jag från början i en artikel från Modern Psykologin. Därefter började jag leta källor, det arbetet började med hjälp av Berzeliusskolans bilioteks. Där jag fick hjälp att hitta en bok som jag har använt som en av källorna. Därefter hittade jag flera intressanta kandidatuppsattser som jag har använt som källor. Därefter började jag inläsningen till mitt arbete och började fila på en frågeställning. Sedan färdigställde jag rapporten.
Källa: http://www.ne.se/lang/socialpsykologi
Upphovsman: Lars-Erik Berg. Professor i socialpsykolog på Skövdes högskola.
Är den beroende: Ja. Källan är beroende då materialet har hämtats från ett flertal andra källor.
Är den tendentiös: Nej
Är den gammal: Nej, men en del av de källor som har används till texten är ganska gamla.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialpsykologi#Historia
Upphovsman: Upphovsman är okänt då detta inte anges på Wikipedia.
Är den beroende: Ja. Den är baserad på två texter från Umeås universitet och Skövdes högskola.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Går inte att besvara. Men källor på Wikipedia brukar uppdateras regelbundet.
Källa: http://www2.ne.su.se/ed/pdf/38-1-mp.pdf, Huliganer, ekonomiskdebatt.
Upphovsman: Mikael Priks. Nationalekonom och forskar inom bland annan brottslighet.
Är den beroende: Ja. Källan är baserad på många olika källor.
Är den tendentiös: Nej. Inte mer än i slutsatsen.
Är den gammal: Nej. Källan är från 2010.
Källa: En universitets uppsats från Lunds universitet http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3605654&fileOId=3629582
Upphovsman: Anton Hansson och Magnus Lindell
Är den beroende: Ja. Källan är baserad på många olika källor.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Nej. Den är från 2012.
Källa: Avhandling från Malmös högskola http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14426/2043_14426_Radmann_2.pdf?sequence=2
Upphovsman: Aage Radmann. Sociolog och lektor i idrottsvetenskap på Malmös högskola.
Är den beroende: Ja, källan är byggd på ett flertal andra källor.
Är den tendentiös: Ja, men bara i den avslutande diskussionen.
Är den gammal: Nej, den är från 2013.
Källa: Ett reportage från UR. http://urplay.se/Produkter/167342-UR-Samtiden-Hjarnans-vindlingar-Varfor-slass-huliganer.
Upphovsman: Michael Rosander, forskare i psykologi vid Linköpings universitet
Är den beroende: Enligt var som går att förstå så är den baserad på hans egen forskning och i sådana fall så är den inte beroende.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Nej.
Källa: Kandidat examen från Umeå universitet, http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20
Upphovsman: Magnus Hagnestål.
Är den beroende: Ja den är baserad på flera andra källor.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Nej
Källa: En artikel från Modern Psykologi, artikeln heter Fotbollsskalle.
Upphovsman: Charlotta Lindell
Är den beroende: Ja den är baserad på flera andra källor.
Är den tendentiös: I vissa delar ja.
Är den gammal: Nej
Källa: Football Hooliganism.
Upphovsman: Steve Frosdick och Peter Marsh. Båda två högt aktade inom det psykologiska fältet om huliganer.
Är den beroende: Ja den är byggd på många olika källor.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Nej.
Källa: Psykologi för gymnasiet.
Upphovsman: Nadja Ljunggren.
Är den beroende: Inte av vad som är angett i boken. Men det borde vara så ja.
Är den tendentiös: Nej.
Är den gammal: Nej.
I det stora hela är jag nöjd med det källor jag har använt. Många källor är kandidatuppsatser eller avhandlingar medan andra är från högt ansedda psykologer med lång erfarenhet från att arbeta med just huliganism. Den enda källan jag inte är riktigt nöjd över är Wikipedia, men då det var enligt mig svårt att hitta information för den delen av uppsatsen så fungerar den ändå.
Socialpsykologin tog sin början i sekelskiftet 1800-1900, då den förste att forska inom dessa områden Norman Triplett forskade kring amerikanska tävlingscyklister. Triplett kom fram till att cyklisterna under tävling cyklade en viss sträcka snabbare än om de cyklade samma sträcka utanför tävling. [1]När 1900-talet hade tagit vid så fortsatte utvecklingen parallellt i USA och Storbritannien. I Storbritannien så ledde William McDougall utvecklingen med sin forskning inom instinktsbaserad socialpsykologi. Medan i USA forskningen inom en blandning mellan psykologi och pragmatisk socialfilosofi höll på.[2]
Nästa forskningsvåg inom socialpsykologin kom på 1930-talet då socialpsykologin redan var etablerad runt om i världen. Det var då den experimentella socialpsykologin tog sin början med förgrundsfigurer som Muzafer Sherif och Solomon Asch. Sherif och Asch forskade om hur olika varseblivningar, tankar, känslor och beteende påverkas av människorna i vår omgivning. Det var alltså här forskningen om normer tog fart som idag är en viktig del utav socialpsykologi.[3] Under tiden mellan 1930-talet till 1960-talet så var socialpsykologin mitt uppe i en guldålder med många betydande upptäckter och experiment. Under denna tid arbetade föregångsmän fram sina teorier som idag mycket av socialpsykologin vilar på. Föregångare som Solomon Aschs, Muzafer Sherifs, Stanley Milgrams, Philip Zimbardos gjorde under denna tid mycket viktig forskning. Stanley Milgrams jobbade bland annat om auktoriteter utförde ett lydnadsexperiment som blev mycket känt även Zimbardos gjorde ett mycket känt experiment där han undersökte roller i en arangerad fängelsemiljö. Även detta experiment blev mycket känt men också mycket etiskt kritiserat över hur långt man egentligen får gå för forskningen skull.[4]
Idag sker forskningen först och främst inom forskning om sociala fenomen inom socialpsykologin. En av de drivande psykologerna är Anthony Giddens som forskar om självidentitet. Forskningen inom experimentell socialpsykologi har idag stagnerat och nästan slutat helt då ämnen att forska inom anses vara uttömd. Så framtidens forskning inom socialpsykologin ser ut att finnas inom sociala fenomen. [5]
Vilka är huliganerna och varför blir man en huligan?
Fotbollshuliganen Tomas menar att det finns två saker som är lika hos alla huliganer kärleken till sitt lag och intresset för våld. [6]Det är här det skiljer sig mellan en fotbollshuligan och en vanlig supporter. Kärleken för fotboll och kärleken för sin klubb har alla fotbollsupportrar. Medan intresset för våld bra delas av en del. En annan sak som verkar överensstämma på majoriteten av huliganerna är deras bakgrund. De flesta av huliganerna verkar komma från arbetarklassområden[7] med ofta tuffa uppväxter och i vissa fall frånvarande förälder.[8] De flesta verkar även stanna i arbetarklassområdena som låginkomsttagare. Även åldern verkar vara en sak de flesta huliganerna har gemensamt. De flesta huliganerna är i sena tonåren eller tidiga 20 års ålder. De få som brukar var äldre än dessa är oftast ledarna, men dessa är inte lika synliga då de allt som oftast inte är delaktiga i bråken, då de högsta ledarna inte alltid är delaktiga i bråken.[9]
I artikeln fotbollsskalle så beskrivs fem nycklar som skiljer en varför en huligan är en huligan och vad som skiljer sig mot vanliga supportrar. De är ”1) Gillar fotboll. 2) Spänningssökare som får adrenalinkickar av att slåss och misshandla. 3) Har svag självbild, en känsla av otillräcklighet och frustration i skolan eller hemma under uppväxten, upplever sig som underlägsen. 4) Jagar en identitet. 5) Har stort bekräftelsebehov som inte tillgodoses i vardagen.” I artikeln beskriver också Peter Marsh att jakten efter en identitet är väldigt viktig för huliganerna och att det många arbetarklasspojkar som finner denna identitet som huligan.[10]En annan anledning till vissa söker sig till huligankretsrar beskrivs som det skulle vara ett utlopp för en dels mäns maskulinitet. Då de söker spänning.[11]
Hur ser miljön ut i fotbollshuliganernas liv?
Som jag tidigare har nämnt så söker sig många huliganer till huliganismen för att få utlopp deras maskulinitet, så det är självklart att firma miljöerna är mycket maskulina och hårda. Jag har även tidigare berättat om många huliganers tuffa uppväxt i arbetarklasskvarter med inte allt för sällan någon frånvarande förälder. Många unga söker sig först till dessa kretsar just då deras familj inte är fullständigt funktionell. I huligankretsarna hittar de ofta nya fadersfigurer och vuxna att stöta sig emot. Så en förklaring till varför unga fastnar i huligankretsar är att de där hittar fadersfigurer och någon som tar hand om dem om de inte hittar i någon annan del av deras liv.[12]
Inom huligankulturen är firmorna också en viktig del av miljön. De tighta grupperna där fotboll och våld är i fokus är en stor del av huliganernas miljö. I uppsatsen fotbollshuliganer genuina fans eller destruktiva individer så beskriver ett antal huliganer firmorna som ett sätt att visa vem man är. De säger även att firmorna har varit en del av hur de har hittat sig själva, hur de har skapat en egen identitet. [13] I en annan text beskrivs firmorna som att vara med i något större en sig själv, att firmas identitet är viktigare än individens. I dessa grupper finns det en tydlig hierarki. Med ungdomsfirmorna i botten till de högsta ledarna som sitter på sittplats och inte är i närheten av bråken. Firmorna har ett starkt rolltänk där de äldre ledarna bestämmer över de yngre. I ett inslag från UR så beskrivs det att det i slagsmålen ofta blir så att individens personlighet försvinner och man istället styrs av gruppen och firmans ledare i sina handlingar.[14]
En annan stor del av miljön runt fotbollshuliganismen är fylld av droger och alkohol. I den engelskahuliganismkulturen så är själva alkoholdrickandet en betydande del. Medan i andra huliganismkulturer så ses alkohol som något som inte hänger ihop med huliganismen då det försämra prestationerna när de olika firmorna möts för att slåss. I dessa ställen brukar istället olika droger var mer populära. De olika drogerna används ofta för att ta bort spärrar och ge dem själva en känsla av att de är modigare.[15]
Hur ser normerna ut från en huligan?
Många av de människor som är med i huligankretsara har ofta uppluckring av mer traditionella normer under uppväxten vilket i många fall är en av orsakerna de kommer in i huligankretsarna.[16] Men för denna anledning är inte huligankulturen ett område utan normer och regler utan tvärtom. Huliganvärlden är väldigt normstyrd, där följande av normer är viktigt inom firmorna. Även fast dessa normer ses som en hederskodex så följs dem inte alltid, enligt vissa siffror så bryts någon norm i 27 % av slagsmålen[17]. Denna hederskodex är dessa fem regler. Regel ett är att man inte får bära vapen under slagsmål, andra regeln är att man ska minimera skadorna under slagsmålen mellan firmorna. Den tredje regeln är Att man ska hjälpa sina egna firmamedlemar. Den fjärde säger att man aldrig får springa iväg från en fight och då lämna firmamedlemar ensamma. Den femte och sista regeln säger att man ska visa respekt för moståndarna i fighterna. Dessa regler är alla utformade för att fighterna ska ske på ett schyst sätt och att inget övervåld ska ske. Det finns även under regler som att personer som har fallit inte får bli slagna eller sparkade innan de har rest sig upp. [18] Utöver dessa speciella normer för hur slagsmålen ska gå till så utgår huligankulturen mångt och mycket efter mer traditionella maskulina mansnormer. [19]
I denna del ska jag försöka förklara och analysera min frågeställning utifrån de fakta jag har presenterat sen innan i avhandlingsdelen.
Hur påverkar miljön huliganerna?
Personer som redan i unga år hamnar i huligankretsar växer upp i en mycket speciell miljö. Denna miljö borde enligt både ge för- och nackdelar för de flesta individer som drar sig till huligankretsar. Det är självklart att denna miljö gör dessa ungdomar våldsamma och förmodligen leder till att de börjar med alkohol och droger tidigt. Men många av dessa ungdomar kommer frånbörjan från trassliga hemförhållanden och kan enligt mig förmodligen gynnas av den starka gemenskapen och att umgås med de äldre personer som finns i firmorna. Denna gemenskap har också ett negativt inflytande på ungdomarana de kommer ju trots allt in i ett negativ och ofta destruktiv beteende när de blir medlemmar i firmorna. Men denna starka gemenskap ger enligt vad jag skulle tro många ungdomar från tuffa hemförhållanden chansen att hitta sig själva och skapa sig en identitet även om identiteten är starkt influerad av firmans åsikter och värderingar.
De nycklar som jag tidigare nämnde som ofta var applicerbara på de som sökte sig till huligankretsar blir ofta besvarade i en huliganmiljö. De i huliganmiljön är enligt min tror mer förstående till varandras situationer och fungerar därför bra tillsammans i huliganmiljön. De finner en identitet som är beroende av firmamiljön och det är enligt min tro därför dessa firmor har sådan bra gemenskap och lojalitet till varandra. Det känner helt enkelt igen varandra i sig själva och blir därför en sådan tight grupp. När alla dessa huliganer med en liknaden bild av våld kommer tillsammans så finns det en stor risk att de triggar varandra till att bli våldsamma än vad de egentligen är. De påverkas utav grupptrycket runtomkring dem som enligt min tror är väldigt starkt i dessa tighta huligankretsar.
Hur fungerar grupperna och hur påverkas de av auktoriteter?
Detta var enligt mitt tycke ett område som var svårt att hitta klarhet i. Det fanns inte mycket skriviet som hade något vidare betydelse i ämnet som jag kunde hitta. Det som kändes mest relevant som har beskrivits i detta område när det gäller fotbollshuliganism är hur en grupp kan ledas under en fight av sin ledare. I repotaget från UR beskrivs det tydligt hur firmamedlemmarna styrs av firmans agerande och på ledarens order under fighterna istället för ens egna tankar och åsikter. Detta kan enigt min tro göra att miljön under dessa fighter blir grövre och våldsammare innanför de normer som finns. Det här är ett tydligt exempel på hur Milgramexperimentet fungera i verkligheten. Då en auktoritet påmanar och hetsar i detta fall firmamedlemmarana så blir det lätt så att man går ifrån sina inre värderingar och använder ett större våld en om fighten hade skett utan påmaningarna av auktoriteten. Detta är enligt min tror hur det många gånger ser ut under dessa fighter, att de som slåss istället för att fungera som de i vanliga fall gör så går de över och blir en del av gruppen som påmanas av en ledare istället för en egen individ som tar egna beslut. Detta är en blandning utav grupptrycket och hur en ledare påmanar huliganerna. Det här kan vara en anledning varför många av firmamedlemarana är en fungerande individ som inte utför kriminella handlingar utanför firmalivet.
Även många av Zimbardos sju steg mot ondska går att applicera på dessa grupper. Det finns i huvudsak tre steg som jag kan applicera på firmorna. De är Anonymiteten, blind auktoritetslydnad och toleransen av ondska. Det är enligt min tror mycket på grund av situationen där våldsamheterna bryter ut som gör att det sker just våldsamheterna. Att det är situationen med två rivaliserande firmor och så mycket hat som gör att våldsamheterna bryter ut och inte den enskilda personens egna åsikter och tankar. Enligt mig sker huliganism på grund av en blandning av miljön våldsamheterna sker i, grupptrycket i firmorna och ledarnas påtryckningar och inte på grund av de enskilda personerna i firmornas personligheter och tankar.
Hur ser normerna ut för en huligan?
Som jag tidigare har tagit upp är huliganismkulturen hårt styrd av olika normer och regler. Hederskodexen som finns hus alla firmorna är vad allt egentligen bygger på förutom de enskilda medlemmaras gillande av våld och fotboll. Så att säga att huliganer är normlösa är verkligen fel. Huliganer har bara andra normer än vad vanliga supportrar har. T.ex. så ser inte huliganer deras slagsmål som misshandel utan som en del av ett krig de utkämpar för sin fotbollsklubb. Huliganernas normer ar alltså blivit lättare på vissa bitar som hur mycket våld som man får tillämpa i olika situationer och om det verkligen är rätt att slåss för sin sak. Men istället har firmorna hårdare normer om att man ska vara lojal mot sina egen. Normerna ser helt enkelt annorlunda ut mellan firmakulturen och det vanliga livet i Sverige.
Varför sker våldet?
Enligt mig finns det inte en slutsats varför våldet sker i huligankultuern. Det är en blandning mellan firmamedlemmars uppväxt, deras normer och hur firmorna. Därför blir det enligt mig också svårt att stoppa den utbredda huligankultur som redan finns idag. Men om man verkligen ska sätta stopp på huliganer så funkar det enligt min åsikt inte att fängsla och ta bort enskilda våldsmän från fotbollen. För huligankulturen är enligt mig mycket mer avancerad än det. Visst man kan säkert få bort en del våld från läktarna. Men för att få bukt på huligankultuern är det firmorna som måste stoppas och det blir enligt min åsikt svårt.
Tryckta källor:
Frosdick, Steve och Marsh, Peter.(2011) Football Hooliganism, Routledge, New York.
Lindell, Charlotta, Fotbollsskalle, Modern Psykologi, Fotbollsskalle.
Ljunggren, Nadja, (2012) Psykologi för gymnasiet, Liber, Stockholm.
Digitala källor:
Berg, Lars-Erik, socialpsykologi. http://www.ne.se/lang/socialpsykologi, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-20
Socialpsykolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialpsykologi#Historia hämtad 2013-05-20
Priks, Mikael,(2010) Huliganer, http://www2.ne.su.se/ed/pdf/38-1-mp.pdf, hämtad 2013-05-13
Hansson, Anton och Lindell, Magnus, (2012) Att slåss för sitt lag - en studie av en fotbollsfirma i Sverige, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3605654&fileOId=3629582, hämtad 2013-05-20
Radmann, Aage, (2012), huliganlandskapet medier, våld och maskuliniteter, http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14426/2043_14426_Radmann_2.pdf?sequence=2, hämtad 2013-05-20
Rosander, Michael, (2011), Varför slåss huliganer? http://urplay.se/Produkter/167342-UR-Samtiden-Hjarnans-vindlingar-Varfor-slass-huliganer hämtad 2013-05-20
Hagnestål, Magnus, (2010), Fotbollshuliganer Genuina fans eller destruktiva individer? http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20, hämtad 2013-05-20
[1] Wikipedia på internet http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialpsykologi#Historia 2013-05-19.
[2] Nationalencyklopedin på internet http://www.ne.se/lang/socialpsykologi 2013-05-19.
[3] Nationalencyklopedin på internet http://www.ne.se/lang/socialpsykologi 2013-05-19.
[4] Wikipedia på internet http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialpsykologi#Historia 2013-05-19.
[5] Wikipedia på internet http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialpsykologi#Historia 2013-05-19.
[6] Markus Hagnestål (2010), Fotbollshuliganer Genuina fans eller destruktiva individer? Sidorna 32-33, http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20
[7] Steve Frosdick och Peter Marsh(2011), Fotball Hooliganism sidan 84, Routledge
[8] Markus Hagnestål (2010), Fotbollshuliganer Genuina fans eller destruktiva individer? Sidorna 32-33, http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20
[9] Steve Frosdick och Peter Marsh(2011), Fotball Hooliganism sidan 84, Routledge
[10] Charlotta Lindell, Fotbollskalle, Modern Psykologi sidorna 22-23.
[11] Anton Hansson och Magnus Lindell, Att slåss för sitt lag - en studie av en fotbollsfirma i Sverige, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3605654&fileOId=3629582, 2013-05-20
[12] Markus Hagnestål (2010), Fotbollshuliganer Genuina fans eller destruktiva individer? Sidorna 32-33, http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20
[13] Markus Hagnestål (2010), Fotbollshuliganer Genuina fans eller destruktiva individer? Sidorna 32-33, http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YgdRBibb6kIJ:www9.umu.se/soc/utbildning/Uppsatser%2520vt%25202010/Markus%2520Hagnest%C3%A5l.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2013-05-20, sidan 32-33
[14] Ett reportage från UR, Varför slåss huliganer? http://urplay.se/Produkter/167342-UR-Samtiden-Hjarnans-vindlingar-Varfor-slass-huliganer, 2013-05-20
[15] Anton Hansson och Magnus Lindell, Att slåss för sitt lag - en studie av en fotbollsfirma i Sverige, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3605654&fileOId=3629582, 2013-05-20 sidan 13.
[16] Aage Radmann, Huliganlandskapet Medier, våld och maskuliniteter, http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14426/2043_14426_Radmann_2.pdf?sequence=2, 2013-05-20, sidan 51.
[17] Mikael Priks, Huliganer, http://www2.ne.su.se/ed/pdf/38-1-mp.pdf, 2013-05-20, sidan 20
[18] Anton Hansson och Magnus Lindell, Att slåss för sitt lag - en studie av en fotbollsfirma i Sverige, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3605654&fileOId=3629582, 2013-05-20 sidan 15.
[19] Aage Radmann ,Huliganlandskapet Medier, våld och maskuliniteter, http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14426/2043_14426_Radmann_2.pdf?sequence=2, 2013-05-20, sidan 79.
Publiceringsdatum: 2014-03-13