1. Inledning
Suicid är den medvetna handlingen att ta sitt egna liv. Självmord har existerat i historien så
länge vi kan minnas. Skillnaden är att man har haft olika synvinklar på självmord ur olika
tidsepoker. Oftast har man sett ner på dem som har begått självmord, med hänsyn till att man
ansåg ha smutskastat Gud och hans verk att skapa livet.
Idag har vi en utvidgat vår syn på självmord. Dock är självmord
ett känsligt ämne att tala om, självklart för den starka och allvarliga innebörden. Inom media
finns det pressetiska regler om suicid, medierna måste iaktta försiktigt uppgifter som rör
suicid. Många gånger är självmord utförda av olika anledningar, dock brukar den
gemensamma nämnaren vara en drivande faktor bakom. Faktorerna är olika och individuella
men har oftast relaterat till samhällets balansgång. I dagens samhälle försöker vi frekvent
försöka minska antalet självmordsantal. För att kunna uppnå vårt mål måste vi skaffa oss
information och insikt om suicid.
2. Begrepp/Modeller
ABC - Modellen – Består av tre delar och är ett hjälpmedel att förstå och påverkas andras
beteende.
Impulskontroll – När vi kan kontrollera våra reaktioner i fråga om de impulser som kommer
från våra primära drifter och känslor.
Suicidal – Man är benägen att vilja ta sitt egna liv.
Suicidnära - Är personer som har försökt begå självmord, har allvarliga självmordstankar
och folk som inte har självmordstankar men bedöms att vara i riskzonen att begå självmord
ändå.
Psykoterapi - behandling av personer med psykiska problem ska botas med psykologiska
metoder.
3. Frågeställning
- Vad innebär suicid?
3.1 Delfrågor
- Hur yttrar det sig fysiskt och psykiskt och hur är det att leva med det? Vilka är de
vanligaste varningstecknen?
- Hur kan man förklara ett suicidbeteende med hjälp av kognitiva förklaringsmodeller?
- Vilka biologiska förklaringar finns det?
- Vad finns det för behandlingsmetoder för dem med suicid beteende och med dem som
har försökt begå självmord samt hur fungerar de?
4. Metod
Det mesta av våra material kom ifrån internet. För att få fram information använde vi oss av
sökmotorn Google. Av vår handledare Pia har vi fått olika texthäften med information om det
kognitiva perspektivet. Hon har även haft genomgångar om det berörda temat som vi har tagit
till och bearbetat.
5. Källkritik
Majoriteten av de källor vi har använt oss av är elektroniska källor (internet). Allt på internet
är inte trovärdigt men vi har försökt att använda oss av organisationer, landsting, skolor m.m.
som vi känner oss säkra på. Den äldst uppdaterade källan som vi har är 4 år gammal men
känns väldigt trovärdig och aktuell trots det. Källorna är för att informera samt presentera
fakta för läsaren. Källorna är fristående och vi känner att de är pålitliga, särskilt då många har
utbildade psykologer som har skrivit.
6. Resultat
6.1.
Suicid är ett så brett område. Att gå omkring med självmordstankar kan vara väldigt
påfrestande för hälsan både fysiskt och psykiskt. Rent fysiskt kan vara när det går för långt
och man vill försvinna en liten stund genom att skära sig. Att det tillslut kan göra att man
känner att man vill försvinna för gott, även tabletter har en sådan påverkan. Drar man andra
paralleller så finns det personer som använder droger, som hasch för att försvinna. Det kan
göra att man slipper må dåligt för en stund. Ser man på det psykiska perspektivet så är det
många som leder av depression och olika aspekter så som ekonomiska, sociala, psykologiskt,
biologiskt och medicinska skäl som leda till självmordstankar.
En person kanske inte alltid säger rakt ut att hon eller han ska begå självmord utan man kan
kolla på en del varnings singaler som ofta förekommer det kan bland annat vara att personen i
fråga pratar ofta om döden och självmord, drar sig undan ifrån familjer och vänner, vårdslöst
beteende, ökat halten med alkohol och droger och okontrollerade ilska.
6.2.
A. En händelse utlöser sig. Oftast är händelsen dramatiskt och kommer att sätta fotspår i personen. Man blir starkt påverad av händelsen. Händelsen har vara en handling eller att
någon uttalar om något. En dramatisk händelse kan också vara när Titanic körde in i isberget
eller när flygplanen flög in i World Trade center. Vid mobbning kan det ha hänt flera
händelser, där man kan ha blivit utsatt för fysisk eller psykisk mobbning eller både och som
har börjat sätta igång tankarna.
B. Efter händelsen eller händelserna har utlöst sig så börjar tankarna att gå runt, man börjar
fundera över sitt liv och mening. Man börjar bli mer deprimerad och börjar tappa fokuset på
det positiva i livet. Vid den dramatiska händelsen när t.ex. när Titanic körde in i isberget så
började man fundera på hur man ska kunna ta sig levande ur detta.
C. Nu är man nått sin depressiva sida och ens tankar har grävt sig så långt ner att man inte
finner någon annan utväg än att ta sitt liv. Det finns inget som kan rädda en längre, allt är bara
förstört. För att komma bort från allt så ser man att ta sitt liv som den bästa åtgärden. När man
väl har bestämt sig för att ta sitt liv så blir man lite gladare, för nu har man funnit frid med att
något kommer att hända. Man kommer att försvinna från de hemska tankarna. Utförandet av
självmordet är varierande mellan olika personer. När det kommer till de dramatiska
händelserna med Titanic så har man nu fått insikt att man inte kan rädda sig själv och istället
för att vara fast på båten kastar man sig i vattnet för att inte dö på båten.
6.3.
Vissa som tar sitt eget liv har en biologisk förklaring till det beslut de gör. Personer som har familjemedlemmar som tagit livet av sig har större chans att själva begå suicid. Även folk
som har längtat efter att få ett barn men kan inte få det, eller har råkat ut för ett missfall kan
bli deprimerade och det kan tillslut gå så långt att man tar sitt liv. Personer med en sjukdom de
fick vid födseln eller fick senare i livet som gör att de inte kan leva ett fullt normalt liv kan
också välja att begå suicid.
I vår hjärna finns det olika signalsubstanser och de påverkar vår sinnesstämning. Dessa är
noradrenalin, serotonin och dopamin. När det är obalans i det systemet, är man deprimerad.
En annan faktor som har betydelse på grund av en biologisk orsak är sänkt impulskontroll.
6.4.
Det finns flera olika behandlingar som sägs hjälpa mot de med suicidbeteende eller de
suicidnära, beroende på orsaker eller sjukdomar som patienten har. Alla suicidnära personer
har olika sociala situationer och grunddiagnoser.
Med alla patienter dock tittar man och analyserar i början på hur stor risk det är att personen
begår suicid, vilket är störst om man är suicidal och har en psykisk sjukdom. Faktum är det att
96 % av personerna som tar självmord har en psykisk sjukdom. När man har bedömt detta
bestäms vilken övervakning personen ska få. Först och främst behövs också en psykiatrisk
och, eventuellt eller, en psykoterapeutisk behandling. Medicinering förekommer ofta.
Personen ska alltid erbjudas kontakt med psykiatrin, men om det är en svårbedömd suicidrisk
bör personen få heldygnsövervakning. Det kan hända att personen inte går med på vård eller
att läggas in, då finns möjligheten till tvångsvård som är väldigt vanligt i suicidalitet.
Man ska bemöta personen med hög respekt och låta han/hon hjälpa till i problemlösningen.
Vården ska alltså ge patienten en god relation och bra säkerhet.
Om man ser ur KBT (kognitiv beteendeterapi)s perspektiv så är det inte själva psykiska
sjukdomen som är den största anledningen till suicid. Det är snarare hur personen inte kan
hantera sjukdomen i sig som är det farliga. Man behandlar den suicidnära patienten genom att
inrikta sig på grundproblemet, det vill säga, om det handlar om den psykiska sjukdomen,
depression eller så som missbruk så blir det den primära delen i behandlingen. Det är också
viktigt att närstående har kontakt med vården. Behandlingen för alla suicidala innefattar även
fortsatt stöd och uppföljning.
7.1.
Enligt det kognitiva perspektivet så reagerar vi alla olika på diverse händelser. Hur man
reagerar på framgång och motgång avgör vilken attribueringsstil som man använder sig av.
Det är våra tankar som bildar attribution. Har vi inbyggt hjälplöshet och passivitet så är vårt
kognitiva schema inställt på att se livet som oförändrat hur man än gör. Ens beteende spelar
ingen roll. Dessa negativa tankebanor ökar sårbarheten för depression och ångest. Så när man
känner en sådan hjälplöshet så försöker man använda sig av medel som tabletter eller skära
sig själv, ingenting spelar roll vad jag än gör. Det kan också vara ett sätt för att försöka bevisa
för sig själv att man inte har någon makt över sig själv. Även om man tar tabletter så kommer
ingen att förändra ens liv. Det har växt fram ett kognitivt schema eftersom man har gjort
denna process så pass många gånger att man inte behöver tänka igenom.
För att man ska kunna nå denna hjälplöshet så finns det många olika aspekter man kan se det
ur. Ofta har vi sett att samhället har varit en påverkande faktor som drivit fram tankarna till
hjälplöshet och senare depression. Den ekonomiska delen i människans liv har vuxit sig
mäktig i all tid. Att pengar har makt är sant. Ekonomin har vuxit sig så stark att folk har tagit
livet av sig när ekonomin har sviktat. I Grekland har antalet personer som begår självmord
ökat drastiskt sedan landet hamnat i korruption. Förlorar man jobbet, företaget går i konkurs
eller man får ekonomiska svårigheter så kan känslan av misslyckande öka och man kanske
fylls av känslan att stabiliteten i livet försvinner. Ekonomin handlar om att ta ansvar över sitt
liv eftersom den spelar en så stor del i det. Om man misslyckas så uppfylls man säkert av
hjälplöshet. I Grekland finns inget förtroende heller för regeringen och känslan att inget
kommer att lösa sig, ökar successivt då.
Samhällets normer kan också utlösa självmordstankar. De flesta vill vara som alla andra och
att bryta mot olika normer kan vara skandallöst. Som att man förlorar jobbet och får leva på
bidrag, eller att ens kära är otrogen, kan vara en social faktor till att man kan känna sig utstött
och vill försvinna. En biologisk faktor som senare kan bli en social faktor är om man inte
skulle kunna få barn. För många är det viktigt att få barn biologiskt.
Det kan även bli en politisk fråga. Om man är missnöjd med sitt liv och fylls av känslan av
hopplöshet, hur man än gör så kan självmord vara en lösning. Både att få uppmärksamhet och
för att se detta som sista utväg. Hitler begick självmord när han insåg att Tredje riket skulle
falla. När det gick upp för honom att inget kunde rädda honom ifrån att bli tillfångatagen av
oppositionen och bli avrättad så valde Hitler som många andra när de inser att de blir dömda
till döden, att ta sitt liv med egen vilja. Vissa tar livet av sig för att få uppmärksamhet
politiskt. En man i Egypten gjorde detta tidigare förra året, då han tände eld på sig själv på ett
torg. Detta ledde senare till revolution och frihet från den politiska diktaturen.
Det kan vara liknande med medicinska aspekten. Råkar man ut för en olycka och resultatet
blir att vara rullstolsbunden för resten av sitt liv. Att både finna frid med att aldrig kunna röra
sig och behöva konstant hjälp kan vara oumbärligt. Istället för ett liv i rullstol och daglig hjälp
så kan döden vara utväg från hjälplöshet. När vissa får allvarliga och dödsdömda besked, kan
de känna att det är bättre att ta livet av sig, istället för att invänta döden.
Det finns också dem som begår självmord för religiösa anledningar. I vissa religiösa sekter
förekommer massjälvmord. Bland vissa fundamentalistiska muslimer så existerar tron om att
suicid är av god gärning om man utför det i Allahs namn. Det ger en biljett till Paradiset.
7.2.
I stegen kan det även vara individuellt. En person kanske värderar och uppmärksammar annorlunda till skillnad från den bredvid dig. Hur vi reagerar på framgångar och motgångar
beror på hur vi tänker kring dem. Så anger det kognitiva perspektivet. Grunden till optimism
avgörs inte i positiva mantran eller i inre bilder av seger, utan i hur man tänker kring orsaker.
Därför är det svårt att säga vad för händelse som kan utlösa för att man ska hamna i motgång
med självmordstankar. Människans uppmärksamhet och perception styrs ofta på ett sådant sätt
att de bekräftar den bild man redan har av sig själv eller av omvärlden. I en enskild situation
är det inte möjligt att vi kan ta in allt som händer. För att lösa detta så har vi filter som rensar
bort sådant vi betraktar som mindre viktigt. Vår uppmärksamhet är selektiv och är en
automatisk process. Förväntar man sig kritik och motstånd så kommer du att lägga märke till
sådant som tyder på kritik av andra.
Precis som andra tankar så bildar våra attribueringsstilar ett mönster som vi kallar
attribueringsstilar. Stilen utvecklas under barndomen, därför berättas det att om man har en
barndom där man har fått tagit stort ansvar själv, kan ens tankar på motgång bli ”aja bara
kavla upp ärmarna och sätta igång.” Även kan en person som har fått tagit mycket ansvar av
sig själv, känna hopplöshet. Som att man otur frekvent återupprepas hela tiden och det är
ingen idé att försöka lösa det. Det finns fyra olika attribueringsstilar.
1. Framgångar tillskrivs inte orsaker, medan motgångar händer på grund av yttre orsaker.
2. Framgångar är när man har tur eller någon försöker vara snäll mot en, medan motgång sker
för att man är en misslyckad person.
3. Nu är både framgång och motgång tillskrivna av inre orsaker, som: hur det går för mig i
livet, beror helt och hållet för mig själv.
4. Här är både framgång och motgång tillskrivna av yttre orsaker. Det finns inget man kan
göra för att påverka ens liv, utan det som händer, händer, oavsett vad jag gör.
Självklart brukar man ha en mix av dessa stilar. Dessutom så är det olika vad för stilar man är
mer medveten i. Även i olika områden så ser man med olika attribueringsstilar. Har man i sitt
förflutna blivit tidigare mobbad så är det lättare att man blir lättare sårbar och sjunkande
självförtroende om någon skulle börja mobba en på nytt. Vi kan alltså inte säga att alla följer
modellen precis som andra. Några kanske stannar i den delen man bara gräver sig djupare i
sina självmordstankar utan att försöka göra något åt det. Medan andra direkt agerar och går
till c-delen i modellen. Dessutom så måste inte det sista steget innebära att man väl begår
självmord utan att man försöker få sig själv att vilja förändra sig.
Biologiska orsaker kan leda till psykiska sjukdomar, där av kan det senare leda till självmord.
7.3.
En orsak är sänkt impulskontroll. Har man sänkt impulskontroll har man ingen bra förmåga
att kontrollera tillfälliga impulser och ingivelser. Detta är en funktion hos jaget och den
kommer fram i 2-3 års ålder. Har man en svag impulskontroll brukar det ofta hänga ihop med
att man har låg omsättning av signalsubstansen serotonin. Då kan ens beteende bli
okontrollerat. Det kan vara ärftligt eller har uppstått i en hjärnskada. Varför kan detta då leda
till självmord? Har man inte kontroll för tillfälliga impulser, så blir det svårare att ta hand om
situationer. Vilket kan göra att man löser det med att ta sitt liv. Personer som har
familjemedlemmar ligger högre upp i riskzonen att ta sitt liv. Men varför? Har man en som
har stått nära och sedan väljer att ta sitt eget liv, kan det vara en stor förlust i livet och som
ledare kan leda till depression och gör att den andra vill inte leva utan den personen. Samma
sak om man känner att den enda saken som skulle göra ens liv fullbordat är ett barn, men inte
kan få det. Kan vara påfrestande tanke för vissa och som kan leda till självmordstankar varav
självmord.
7.4.
Suicid är annorlunda jämfört med andra ”sjukdomars” behandling. Då är det själva sjukdomen som är problemet men här finns det olika faktorer till att suicidalitet bildas. Många sjukdomar och sociala situationer kan leda till suicidalitet eller självmordsförsök.
Därför är det svårt att sätta ett finger på hur behandlingsmetoden ska gå till. Patienterna har olika
behandlingar och problem men huvudtanken är att man ska behandla dem från
grundproblemet. T.ex. om det är missbruket som har skapat suicidaliteten ska man utifrån det
behandla patienten. I detta fall är avgiftning ett alternativ.
Det finns några steg i behandlingen som är lika oavsett grundproblem. Från första början
analyserar man och tittar på hur stor risk det är att personen begår suicid, sedan bestäms det
om personen behöver en psykiatrisk eller psykoterapeutisk behandling, i vissa fall kan båda
två behövas. Efter detta bestämmer man också vilken övervakning personen ska få, det kan
vara allt ifrån en gång om dagen till en heldygnsövervakning.
Vi tror att behandlingsformen som finns idag är det enda rätta sättet att tillfriska en person
med självmordstankar eller de som tidigare har begått självmordsförsök. Man måste kunna
analysera hur skadlig personen är för sig själv och därifrån utgå hur behandlingen och
övervakningen ska gå till. Den viktigaste slutsatsen vi kan dra av vårt resultat är att Sverige
idag har en bra vård mot suicid och suicidnära.
8. Källförteckning
8.1 Tryckta källor
Lev i tiden – Psykologi 1, Katri Cronlund, 2010 Bonnier Utbildning AB
Kognitiv beteendeterapi - Häfte från Pia Löfgren
8.2 Elektroniska källor
http://www.psykologibloggen.se/2008/11/11/wemind/medicinenet-varningstecken-ochsymtom-
pa-sjalvmord/
https://sjalvmordsupplysningen.se/om-sjalvmord/fakta-om-sjalvmord/
http://www.suicidprev.com/assets/files/Psykisk_livrddning.pdf
http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Suicidnara-patienter/
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10650/2003-110-
8_20031108.pdf
http://www.google.se/url?
sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=2&ved=0CDoQFjAB&url=http%3A%2F
%2Fsocialmedicinsktidskrift.se%2Findex.php%2Fsmt%2Farticle%2Fdownload
%2F55%2F82&ei=qUbPUNjeGcj34QTRuICYBA&usg=AFQjCNHh7mKrzkj8KV1m8Tr61uhvc9fqw&
bvm=bv.1355325884,d.bGE
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=impulskontroll
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/halsoproblem/Sjalvmord/Sidor/Sjalvmord-ochsjalvmordsforsok-
beskrivning.aspx
https://sjalvmordsupplysningen.se/om-sjalvmord/sjalvskadebeteende/
http://www.arbetasakert.se/artiklar/abc-modellen
http://user.tninet.se/csz433c/homepages/evah/parentingtheatriskchildSWE/html/impulskontrol
l.htm
http://www.psykiatrinsodra.se/assets/plugins/tinymce3201/jscripts/tiny_mce/plugins/filemana
ger/files/Dokument/Suicidprogrammet.pdf
http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/01/vad-ar-psykoterapi/
Publiceringsdatum: 2013-12-01