Listor / Berzan / Svenska språkets utveckling 2.0

Svenska språkets utveckling 2.0

Språk är inte som skrift utan förändras hela tiden liksom ordens uttal, detta är ett tecken på att språket lever och används. Genom att studera språkhistoria kan vi se hur språket förändras och hur språk kan påverka varandra. Hur har det svenska språket utvecklats över tid och vilka faktorer har varit bidragande till utvecklingen samt påverkar det idag?

Under 1200-talet invandrade många tyskar till Sverige vilket har medfört att vi har (än idag) många tyska lånord, nya prefix och suffix. Denna förändring är fortfarande större idag än vad Englands påverkan på oss har varit totalt ur ett språkhistoriskt perspektiv. På 1300-talet nämns det svenska språket för första gången. På grund av tyskarnas stora inflytande skrevs det lagar som menade att ”Alla brev från konung, lagman, eller häradshövding[…]ska skrivas på svenska” p.g.a. Sverige inte skulle påverkas lika mycket av tyskarna. Tyskarna medförde också att uttalet på ord förändrades samt stavningen. På grund av detta har de gamla bokstäverna försvunnit. I vissa ord blev konsonanterna mer mjuka som konsekvens från danismers inflytande (Ex; Bakare blev bagare). Från tyskan och latinet kom också meningarna att bli mycket längre och mer komplicerade (Sjöstedt, Jeppsson:2012:325–331).

1541 fanns hela bibeln på svenska och när Sverige blev protestantiskt blev den religiösa domänen helt svenskspråkig. Ungefär samtidigt kom boktryckarkonsten till Sverige och det blev då viktigt att tänka på hur man stavade och skrev, bibeln var som dåtidens ordbok. Anledningen till varför vi har en del uttryck kvar från fornsvenskan är eftersom det var mer högtidligt med ålderdomligt språk och därför var bibeln konservativt skriven (2012:332–335).

Nya informationsmedier och kommunikationsteknologier medför ofta att folk är kritiska till dessa men att det senare visar sig vara ofarligt. När t.ex. miniräknaren kom trodde man att barnen inte skulle lära sig räkna längre och med telefonen spekulerade man i att användarna skulle sluta umgås. Vilka båda visar sig vara fel idag menar Ylva Hård af Segerstad-Hasselgren, doktor i Lingvistik vid Göteborgs universitet. Hon kallar språkdragen vid bl.a. e-post, sms och chatt för cybernormer och att dessa förkortningar inte kommer försämra vårt språk utan snarare öka intresset för det eftersom att allt fler använder sig av skrivspråket via dessa teknologier (Lejland 2003). Många är oroliga för att engelskan kommer ta över svenskan och svenskan då skulle bli något blandspråk eller försvinna helt, detta är mycket förvirrande eftersom det inte finns någon grund som stödjer detta. Ett språks status är inte enbart hur många som talar det och hur många böcker det skrivs på språket utan också hur stor del de har i digitala medier och dataprogram. Wikipedia som är ett av världens största digitala uppslagsverk ligger svenska artiklar världselva i antal och dessutom före kinesiskan som många är oroliga ska ta över svenskan i framtiden. Det finns ingen risk att engelskan kommer ta över det vardagliga språket men däremot har det redan idag börjat ta över områden inom t.ex. högskolor, flygtrafik och den globala penningmarknaden (www.meta-net.eu: 2013). Samtidigt visar studier på att studenternas resultat från universitet och högskolor blir allmänt bättre när kunskapsmediet i kursen är på modersmålet. Detta p.g.a. att de kognitiva delarna av hjärnan har de lättare att bearbeta information på modersmålet (www.dn.se: 2005-06-17).

När kristendomen kom till dåtidens ”Sverige” tog språket emot flera ord från både latinet och grekiskan. Senare, under 1500-talet, medförde boktryckarkonsten att bibeln kunde tryckas i många exemplar och stavningen spreds. Bibeln blev som vår första ordbok och hjälpte människor att kunna stava på ”rätt” sätt. Man skulle kunna se det som att det var bättre innan denna stavningsförändring då alla kunde stava hur de ville och slapp anpassa sig efter massvis med regler när folk ändå förstod vad man menade. Men från ett annat perspektiv hjälpte det till eftersom man slapp tolka och tänka efter på det man läste samtidigt som det hindrade befolkningen i olika delar av ”Sverige” att splittra språket, vilket hade kunnat vara en risk ifall varje enskild dialekt började stava efter sitt specifika uttal.

En av de jag anser som den viktigaste faktorn till det svenska språkets utveckling har varit hur påverkade vi har blivit av andra språk, främst latinet, grekiskan, engelskan, tyskan, franskan och danskan. Under t.ex. 1200-talet invandrade många tyskar som kom att förändra språket mycket. Och ju mer tekniken utvecklades nu på senare tid, desto lättare blir det för svenska språket att få inflytande från andra länder p.g.a. det lätta sättet att kommunicera på långa distanser via telefon och internet. Den stora påverkan från andra språk på svenskans utveckling kan man se som både positivt och negativt. Vissa hävdar att svenska ska vara svenska, det är redan bra som det är och ju fler lånord vi tar emot från andra språk desto större blir risken att det till slut blir en blandning mellan t.ex. svenska och engelska eller svenska och arabiska. Men faktum är att vi, de senaste ca 1000 åren, ständigt blivit influerade av flertalet språk och svenskan består än idag och det kommer mest troligen inte vara ett problem i framtiden heller. Språk är dessutom en viktig del inom kulturen och hur ska kulturen kunna utvecklas och växa om inte språket gör det?

En annan synvinkel skulle kunna vara att dessa lånord är ytterst nödvändiga p.g.a. den ständiga framgången inom t.ex. teknikutveckling och naturvetenskap. Detta medför att nya begrepp införs främst på engelska och vi blir tvungna att hitta på ett nytt ord eller låna in det som redan finns och är allmänt känt från andra språk. Men med tanke på att forskare och studenter har en högre inlärningsförmåga på sitt modersmål tror jag svenskan kommer leva kvar i denna domän också.

Källförteckning

Svenska språket i den digitala tidsåldern – Sammanfattning. http://www.meta-net.eu/ [2013-11-12]

Sjöstedt, B. Jeppsson, T. Människans texter, Språket (2012). S.325–335.

Carl-Johan Lejland. Utbilder 5 (2003). Sms-språket: Fara eller nytta? S.8-10.

Lasse Mannheimer. Så ser framtidens språk ut. http://www.dn.se/ (2011-11-17)

Svenska språket dör ut på landets universitet. http//www.dn.se/ (2005-06-17)

Publiceringsdatum: 2013-12-21