Listor / Berzan / Svenska språkets utveckling
Inledning
Föreställ dig hur svårt det skulle vara att samarbeta och lösa situationer utan ett gemensamt språk. Tänk om hela Sveriges befolkning hade gått runt och grymtat åt varandra för att de inte har ett språk att kommunicera med.
Språk är inte som skrift utan förändras hela tiden liksom ordens uttal, detta är ett tecken på att språket lever och används. Genom att studera språkhistoria kan vi se hur språket förändras och hur språk kan påverka varandra. Hur har det svenska språket utvecklats över tid och vilka faktorer har varit bidragande till utvecklingen?
Urnordiska och runsvenska 300-1225
För ca 2000 år sedan talade en stor del av länderna i norden Urgermanska, detta var ett arv från den Indoeuropeiska språkfamiljen som omfattar hundratals besläktade språk. Befolkningen i det som idag är länderna England, Holland, Tyskland, Danmark, Norge och Sverige kunde kommunicera med varandra via detta språk. Ungefär 200 år senare började Urnordiskan växa fram (Sjöstedt, Jeppsson:2012:318). Språket är det äldsta av Nordens egna språk och är mycket likt det Urgermanska både till ljud och form. Den viktigaste källan till kunskap för Urnordiskan har varit runinskrifterna som hittats både i Sverige och Norge men som dock saknas i Danmark, där har man istället funnit artefakter i olika former (Strid:2009:9,10). Urnordiskan skiljde sig från den förra språkepoken på fyra olika sätt varav (1) ord med w och j-ljud i början försvann, (2) obetonade stavelser försvann, (3) ”[…]vokaler i slutet av ett ord påverkar uttalet av ordets första vokal.” (4) Början till dagens omljud spåras till denna språkepok. Exempel; hand, händer (2012:318,319).
Senare, vid 800-talet, började en ny tidsperiod som språkhistoriskt kallas runsvenska. Det finns inga bevis på att det fanns något svenska. De som kunde skriva påstod att skriftspråket var danska. Nu började språket dela sig på öst/väst-nordiska grenar. Den tidigare runraden på 24 tecken har minskats till 16 och förekommer i två varianter; kortkvistrunor och normalrunor. Vid den här tiden kom också missionärerna till Norden med kristendomen vilket också medförde skrivteknik som bläck och pergament (2012:321–323).
Fornsvenska 1225-1526
Fornsvenskan börjar då den Äldre västgötalagen tillskrivs (1225) och riket Sverige finns fortfarande inte än. Historiskt utspelar sig denna språkepok under medeltiden. Under detta språk fanns inga stavningsregler utan varje skribent stavade ord på sitt eget sätt. Oftast förkortade man ord eftersom det var dyrt med pergament. Under 1200-talet invandrade många tyskar till Sverige vilket har medfört att vi har, än idag, många tyska låneord, nya prefix och suffix. Denna förändring är fortfarande större idag än vad Englands påverkan på oss har varit totalt ur ett språkhistoriskt perspektiv. På 1300-talet nämns det svenska språket för första gången. På grund av tyskarnas stora inflytande skrevs det lagar som menade att ”Alla brev från konung, lagman, eller häradshövding[…] ska skrivas på svenska” pga. att ”Sverige” inte skulle påverkas lika mycket av tyskarna. I landslagen nämns också Svea rike (Sverige) för första gången.
Tyskarna medförde också att uttalet på ord förändrades samt stavningen. Pga. detta har de gamla bokstäverna har försvunnit. I vissa ord blev konsonanterna mer mjuka som konsekvens från danismers inflytande (Ex; Bakare blev bagare). Från tyskan och latinet kom också meningarna att bli mycket längre och mer komplicerade (2012:325–331).
Nysvenskan 1526-1906
När Köpenhamn och Stockholm (Kalmarunionen) upplöstes blev språket en viktig markör för vad som var danskt och svenskt. Det är ifrån denna epok svenskarna började tala svenska. Under denna tid blir också svenska ett språk för alla möjliga olika sammanhang som t.ex. vetenskap och undervisning. 1541 fanns hela bibeln på svenska och när Sverige blev protestantiskt blev hela den religiösa domänen och svenskspråkig. Ungefär samtidigt kom boktryckarkonsten till Sverige och det blev vid denna tid viktigt att tänka på hur man stavade och skrev, bibeln var som dåtidens ordbok. Anledningen till varför vi har en del uttryck kvar från fornsvenskan är eftersom det var mer högtidligt med ålderdomligt språk och därför var bibeln väldigt konservativt skriven (2012:332–335).
Vid 1600-talet blev det populärt med franska uttryck och runt 1700-talet spred sig detta vilket har medfört att vi fortfarande har många franska ord kvar i svenskan. 1691 bryts latinets dominans på universitetet i Uppsala och den första föreläsningen på svenska hålls. Under 1700-talet är hela vetenskapsspråket i Sverige nu också på svenska. Kungliga vetenskapsakademin betalade forskare för att skriva på svenska, detta var tänkt att det i större utsträckning stärka Sveriges ekonomi (2012:336–341).
Industrialismens tid medförde ett större samarbete med Storbritannien och Amerika. Detta ledde till att svenskan tog emot fler ord från engelskan. 1830 publicerades den första moderna tidningen (Aftonbladet) i Sverige vilket gjorde att språket och nyheter spreds snabbare och åtminstone medelklassen höll sig informerad. När folkhögskolan infördes och politiken blev större och större var det fler som kunde påverka språket i formellt tal och skrift (2012:342–343).
1900-tals och dagens svenska 1906-2013
Bl.a. olika folkrörelser, den kända författaren August Strindberg, lärarna och tidningarna ville ha ett mer lätt stavat skriftspråk i Sverige. Lärarna ville ha det helt ljudenligt. 1906 kom stavningsreformen och mycket av den stavningen som används idag infördes vid denna tid. Skillnaderna mellan talad och skriven svenska minskade alltså mer och mer. 1925 slog radion igenom och det fanns en plan där radiopratarna skulle föregå med gott exempel på hur dialekten skulle uttalas. I kombination med detta och urbaniseringen ledde till att minoritetsspråken förtrycktes och allt fler blev tvungna till att prata svenska. Efter andra världskriget blev inflytandet från engelskan stort och det blev andraspråket i svenska skolor. I exempel vetenskap, teknik, ekonomi, sport och underhållning kom flera låneord från engelskan för att kunna prata med samma metaspråk som exempel i datorvärlden; delete, default (2012:345–347).
1960 kom tv-apparaten och det medförde standardisering av svenskan. Titlarna man tilltalade folk med och tilltalsformen ”Ni” försvann. Det är också vid denna tid popmusiken slår igenom och ungdomens kultur blir stor vilket dessutom förde med förändringar i språket. Nästan 20 år senare kom den digitala revolutionen med internet, e-post, chatt, dataspel osv. Detta har medfört nya ord och ett annat sätt att skriva på genom sms och i en chatt. När ungdomar sitter och spelar och kommunicerar via datorerna utvecklar det också deras språkförmåga i bl.a. engelska. I och med att i princip varje person har en egen telefon har lett till att intimiseringen ökat och samtal blir mer privatare. Med all denna nya teknik har dagens språksituation blivit svårare eftersom vi måste anpassa oss efter hur och vart vi ska kommunicera. Det är stor skillnad i språket via bl.a. e-brev, sms, chatt, bok eller tidning. Med tanke på informationsflödet och ny utveckling inom andra länder uppstår det saker vi i Sverige inte haft kunskap om innan. T.ex. tiger, elefant, laptop. Med detta importerar vi språk från andra länder som redan är upplysta om kunskapen det gäller (2012:349–356).
Slutsats
När urgermanska talades kunde befolkningen i dessa länder kommunicera med varandra. Ju längre tiden gick desto mer utvecklades språket och allt mindre områden kunde tala med varandra. Självklart är det en stor fördel att kunna kommunicera med stora delar av världen. Kanske var folket på den tiden inte i jättestort behov av det men ifall man skulle flytta över till något grannland eller får besökare hade det varit ytterst viktigt eftersom de på denna tid inte hade något andraspråk gemensamt som ex. engelskan idag. Men man skulle också kunna se denna utveckling efter urgermanskan som en fördel eftersom befolkningen efter det hade något stort gemensamt till skillnad från resten av världen, kanske kände befolkningen med ett mer inriktat språk en större samhörighet. Det skulle, idag, inte vara samma ”vi-här-i-Sverige-känsla” om alla världens länder talade samma språk.
Religionen har också spelat en mycket stor roll när det gäller utvecklingen. När kristendomen kom till dåtidens ”Sverige” tog språket emot flera ord från både latinet och grekiskan. Senare, under 1500-talet, medförde boktryckarkonsten att bibeln kunde tryckas i många exemplar och stavningen i denna bok spreds. Bibeln blev som vår första ordbok och hjälpte människor att kunna stava på ”rätt” sätt. Man skulle kunna se det som att det var bättre innan denna stavningsförändring då alla kunde stava hur de ville och slippa anpassa sig efter massvis med regler när folk ändå förstod vad man menade. Men från ett annat perspektiv hjälpte det till väldigt mycket eftersom man slapp tolka och tänka efter på det man läste samtidigt som det hindrade befolkningen i olika delar av ”Sverige” att splittra språket, vilket hade kunnat vara en risk ifall varje enskild dialekt började stava efter sitt specifika uttal.
En av de jag anser som den viktigaste faktorn till det svenska språkets utveckling har varit hur påverkade vi har blivit av andra språk, främst latinet, grekiskan, engelskan, tyskan, franskan och danskan. Under t.ex. 1200-talet invandrade många tyskar som kom att förändra språket ganska mycket. Och ju mer tekniken utvecklades nu på senare tid, desto lättare blir det för svenska språket att få inflytande från andra länder pga. det lätta sättet att kommunicera på långa distanser via telefon och internet. Den stora påverkan från andra språk på svenskans utveckling kan man se som både positivt och negativt. Vissa kan hävda att svenska ska vara svenska, det är redan bra som det är och ju fler låneord vi tar emot från andra språk desto större blir risken att det till slut kanske blir en blandning mellan t.ex. svenska och engelska eller svenska och arabiska. Men faktum är att vi, de senaste ca 1000 åren, ständigt blivit influerade av flertalet språk och svenskan består än idag, det ska nog inte vara några problem i framtiden heller. En annan synvinkel skulle kunna vara att dessa låneord är ytterst nödvändiga pga. den ständiga framgången inom t.ex. teknikutveckling och naturvetenskap. Detta medför att nya begrepp införs främst på engelska och vi blir tvungna att antagligen hitta på ett nytt ord eller låna in det som redan finns och är allmänt ”känt” ifrån andra språk.
Publiceringsdatum: 2013-12-10