Listor / Berzan / Vardagsekonomi och välfärdssamhället
Jag är 21 år gammal och studerar Teknisk fysik på den Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm det tredje året. Bor i en 1: rums lägenhet på 17kvm med pentry och toalett några kilometer från campus och måste därför ta tunnelbanan till och från skolan. Jag delar inte lägenheten med någon så hyran betalas till 100 % av mig. Nedan visas en budget för en typisk skolmånad:
Utgifter Inkomster
(1)Bostad: 4000 (7)Sommarjobb: 1361
(2)Studiematerial: 500 Studielån(bidragsdel): 2828
Tunnelbana: 500 (8)Bostadsbidrag: 500
(3)Försäkringar: 42 (9)Studielån(lånedel): 6 196
(10)Mat: 2400 Summa: 10885
Kläder: 200
(4)Elektronik: 600
(5)Fritid: 450
(6)Övrigt: 400
Buffert: 200
Sparande: 300
Summa:
9592
Självklart skulle det gå att komma runt flera av dessa lån och bidragsgränser och spara några kronor genom att t.ex. lägga sig under gränsen på jobbskatteavdraget eller årsinkomsten för att få högre bostadsbidrag etc. Men i scenariot har jag ingen möjlighet att välja ut timmarna jag ska jobba och tar det jobb som erbjuds. Den totala ”vinsten” i slutet av månaden blir 10855-9522=1333 kronor. Utifrån egna livserfarenheter vet jag att det inte är så lätt att följa en budget precis till kronan och har därför lagt på en liten marginal på varje punk som varierar mellan 15-20%. Därför summan pengar som blir kvar i slutet av månaden garanterat alltid bli högre än 1333kr. Med dessa pengar som blir över, förutsatt att studielåns-räntan är lika bra som idag, kommer jag spara i ett sparkonto med rörlig ränta för att minska lånet och sedan snabbare kunna betala tillbaka det.
Det finns både för och nackdelar med att bo ensam medan man studerar. De flesta hävdar att nackdelarna är fler pga. den dåliga ekonomin man har som student och självklart kan jag också tycka det skulle vara skönt att dela hyran med någon då den ensam är den största delen av de månliga utgifterna. Men samtidigt kan det vara värt lite pengar att få bo hur man efter sina egna livsvillkor utan att ta hänsyn (eller bli störd) utav rumskompisen. Om man bor tillsammans blir det svårt att slänga ut hen eftersom denna har lika stor rätt till bostaden men om du ensam står för lägenheten kan du ha kompisar över när det passar dig och sen slänga ut dem när det blir för mycket.
Scenario 2Jag är 32 år gammal och bor i en 5-rums lägenhet i centrala Göteborg med fru och två barn. Bostadsrätten är på 145 kvm och har en månadsavgift på 8065 kr. När bostaden köptes in kostade den 4 930 000kr och vårt bostadslån ligger på räntan 2,5 %. Den totala månadsavgiften för detta blir 0,0025*4930000+8065=20390kr. Tillsammans med min månadslön på Ericsson som, enligt statistiska centralbyrån, ligger i genomsnitt 38778kr (före skatt) för en civilingenjör år 2009 och min frus månadslön som läkare på Sahlgrenska sjukhuset så ska vi nog ha råd att betala denna månadsavgift. Kommer räkna med att min fru efter skatt tjänar 30000 kr.
Utgifter Inkomster
(5)Bostadsavgift 8065 Lön 38778
(4)Bostadslån 20390 Skattad lön 27631
Studielån 1200 Studiebidrag 2100
(1)Försäkringar 1500 Frus skattade lön 30000
Mat 6100 Summa: 59731
Kläder 2500
Elektronik 3900
Fritid 2200 Skatt
(2)Fackförbund 230 Kommunalskatt 7012
Buffert 5000 Landstingsskatt 3612
Pensionsspara 500 Statlig skatt 471
(3)A-kassa 160 Begravningsavgift 52
Summa: 51745 Summa: 11147
(1)Omsättningen i detta scenario är nu stor och det finns mer pengar och riskera och är därför mer viktigt att ha försäkringar som täcker eventuella olyckshändelser. Jämför t.ex. elektroniken som i förra scenariot omfattade 600kr medans det nu varje månad ligger på 3900kr. Innan kanske behovet inte var så jättestort av en allriskförsäkring men nu är kostnaderna större och risken att det skulle hända någonting med elektroniken går inte längre bortse från.
Ifall att något skulle hända huset blir det inte en liten summa pengar (4 930 000kr). Kan då vara bra med hemförsäkring för en mer ekonomisk trygghet. Man slipper gå och oroa sig för att saker och ting kan inträffa och mår bättre i själen helt enkelt. Detta är den viktigaste försäkringen och en av de absoluta självklarheterna enligt mig.
Eftersom våran bostad har så dyr månadskostnad inklusive räntan på bolånet har vi inte råd att betala denna var för sig. Kanske känns lite sorgligt att tänka att någon av mig och min fru skulle dö men om detta skulle inträffa så hade resten av familjen inte haft råd att bo kvar. Om du där emot har en livsförsäkring är läget annorlunda. Därför betalar både jag och min fru för en sådan eftersom våra inkomster är väldigt höga.
Vi har två barn och därför blir barn och ungdoms försäkring en av de allra viktigaste för oss. Vår kommun har olycksfallsförsäkringar på alla barn som går i skolan men om något skulle hända dem på fritiden, t.ex. en skada eller allvarlig sjukdom, så är det ytterst lämpligt att ha tecknat denna försäkring innan.
(2)+(3) Från ett procentuellt perspektiv är marginalen på våra inkomster och utgifter relativt låg. Vad skulle då hända ifall någon av oss blev arbetslös? Är därför med i A-kassan som ersätter 80 % av den tidigare lönen men som max ca 18 700kr/månad (680kr/dag).
Dessa pengar är långt ifrån att täcka kostnaderna som återstår jämfört med inkomsterna från det tidigare jobbet. Har därför gått med i ”Sveriges ingenjörers” fackförbund som kan hjälpa en att slåss för förbättrade arbetsvillkor osv. men det ingår också en inkomstförsäkring som täcker den tidigare lönen upp till 100 000 istället för 18 700 kronor. Detta gör att jag inte tvekar på att ansöka till medlem i fackförbundet som har en månadsavgift på 230kr.
Som i de flesta fall finns det även nackdelar med A-kassan och fackförbundet också. Villkoren är inte lika schyssta mot egna företagare och för att man ska få ut något av de här ”bidragen” måste personen ifråga först göra sig av med hela sin del i företaget. Arbetslösheten för ingenjörer är dessutom väldigt låg idag och vilket medför att det endast är en bråkdel som får ut något av att betala medlemsavgift för A-kassa och fackförbund. För trygghetens skull väljer jag att vara medlem i båda två ändå.
(4) + (5) Med tanke på dessa extremt dyra bostadskostnader blir det förmodligen inte mycket pengar till resor mm. Ifall det skulle bli efterfrågan på detta så är det lämpligt att sälja bostaden och flytta till en billigare för att göra om sina prioriteringar i budgeten. Är i nuläget heller inget alternativ att köpa bil men som absolut skulle kunna vara en möjlighet genom att skära ner på andra kostnader. Men eftersom Göteborg är en av Sveriges största städer så är det lätt att ta sig till och från den med tåg eller samåkning som exempel.
KällförteckningReflex plus; Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson (2011)
https://www.csn.se/rut/raknaUt.do?javascript=off(2013-11-16)
http://www.lansforsakringar.se/privat/forsakring/boende/ungdom/sidor/formular.aspx(2013-11-16)
http://www.hsb.se/polopoly_fs/1.249536.1373450818!/hsb_flytta_hemifr%C3%A5n_juli09_klickbar.pdf (2013-11-16)
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a4a00f1c-35ac-41bd-a2ce-6169cb3ab89c/bb_4062b_bostadsbidrag_bostadskostnad_inkomst_20120417.pdf(2013-11-16)
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/309ecf67-ae33-4831-bb5d-fb571cb6e677/bb_4062e_bostadsbidrag_unga_utan_barn_2011-12.pdf(2013-11-16)
http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa(2013-11-16)
http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/belopp-heltid-1.2560(2013-11-16)
http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Privatekonomi/Material/Koll-pa-pengarna-2013/(2013-11-16)
http://bostadsportal.se/hyresbostad/lagenhet/stockholm/stockholm_kommun#/?maxRooms=1(2013-11-20)
http://www.csn.se/lattlast/betala-tillbaka(2013-11-20)
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Rakna-pa-dina-skatter/Rakna-ut-din-skatt/#&&/wEXAQUEY2FsYwUBMdux5NN4A1uHsXRy1ywx182O0rFa(2013-11-20)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jobbskatteavdrag(2013-11-20)
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Budgetforslag-2012/Kommunalskatten-/(2013-11-20)
http://www.jobbskatteavdrag.se/(2013-11-20)
http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/skattejamkning.4.731e901069429e4958000460.html(2013-11-20)
http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800023892/1356005883800/430244.pdf(2013-11-20) (2013-11-21)
http://www.hemnet.se/bostad/(2013-11-21)
http://www.csn.se/aterbetala/hur-mycket-ska-du-betala/ranta-lanekostnad(2013-11-21)
http://www.folksam.se/forsakringar/hemforsakring(2013-11-21)
http://www.folksam.se/forsakringar/reseforsakring(2013-11-21)
http://www.unionen.se/medlemskapet/inkomstforsakring(2013-11-21)
http://www.konsumentverket.se/vara-omraden/privatekonomi/hushallets-ekonomi/forsakringar/(2013-11-21)
http://www.pensionsspara.se/(2013-11-21)
http://www.swedbank.se/privat/pension/pensionsskola/fran-dig-sjalv-privat-pension/index.htm(2013-11-21)
http://www.swedbank.se/privat/mer-om-privatekonomi/vardagsekonomi/vad-kostar-det-att-leva/budgetexempel/(2013-11-21)
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=tableViewLayout1&rxid=4453a447-bc18-4f0c-aa8d-a779bbd20622(2013-11-21)
Publiceringsdatum: 2013-11-25