Listor / Berzan / Vattenkraftens historia

Vattenkraftens historia

Syfte och frågeställningar

Vår rapport bygger på att ta reda på hur vattenkraften har förändrats från 1800-talets början fram till idag och även i framtiden. Vi vill också visa på hur vattenkraften har förändrat samhället. Vi har ställt oss följande frågor:

När började man använda vattenkraften?

Hur har vattenkraften utvecklats i stora drag?

Hur förändrade vattenkraften 1800- och 1900-talets samhälle?

Vilken betydelse har vattenkraften idag?

Vilken roll kommer vattenkraften troligen få i framtiden?

När vi skulle ta reda på när de första vattenkvarnarna i Sverige tillkom hittade vi två källor som sa emot varandra.  Den ena källan sa att vattenkvarnen fanns i Sverige på 300-talet medan den andra källan sa att den kom på 1200-talet. Eftersom böckerna är faktaböcker som inte något företag, förening eller liknande ligger bakom är de antagligen opartiska så detta är nog inte en anledning till att det finns olika fakta i böckerna. Dock kan det finnas andra saker som kan orsaka denna faktakonflikt:

Ett exempel är olika tryckdatum. Nya upptäckter kan ha hänt från att den första boken trycktes till att den andra boken började skrivas. Ofta är detta bara ett problem om någon av källorna är 20-30 år gammal. Båda böckerna hade dock endast drygt 5 år mellan publiceringsdatum och idag så där ligger nog inte felet. Det fanns dock en källa vi valde att inte använda eftersom vi inte riktig litade på den på grund av att den var skriven år 1934. I den källan fanns det information om hur ”dagens samhälles” energiförbrukning såg ut, men eftersom det antagligen inte ser likadant ut idag som det gjorde då är detta antagligen inte en så säker källa med tanke på att det nästan skiljer 80 år från när boken var tryckt tills idag.

Vi valde dock att förlita oss på källan ”Svensk Elhistoria” av Robert Lund från 1988. Även fast det var en skillnad på 25 år från idag så är den fakta som finns i boken så pass mycket äldre än själva boken vilket gör att den information som finns är troligtvis säker.

Det som dock är den mest troliga orsaken till att vattenkvarnsfrågan är annorlunda är att de båda syftade på olika saker även fast det såg ut som att de syftade på samma. Det finns vissa ord i den ena texten som antyder detta och därför ses det som en trolig anledning. Dock har vi valt att inte redogöra för dessa ord.

Vi letade efter information om hur mycket av elproduktionen som vattenkraften står för i Sverige idag. Även där hittade vi information som pekade på olika siffror. Vi hittade tre oberoende källor som sa två olika saker. De källorna som säger samma sak är boken ”Förnybar Energi” och den andra är Eurostats hemsida för statistik om energiförbrukning. Båda källorna påvisade att 45 % av Sveriges elförbrukning kommer från vattenkraft. Den tredje källan som vi hittade var Vattenfalls hemsida där de menade på att 49 % av Sveriges elförbrukning kommer från vattenkraft.

Dock något som vi måste ha i åtanke är att Eurostats statistik är från år 2007 och boken ”Förnybar Energi” är från 2009. Det kan finnas en chans att Sveriges elproduktion från vattenkraft har ökat med 4 % under de senaste åren. Risken är dock ganska liten med tanke på att enligt källa ”Förnybar Energi” och Eurostat hade det inte elproduktionen från vattenkraft ökat något från 2007 till 2009.

Eftersom Vattenfall är ett vinstdrivande företag som vi anser gärna vill förgylla sig själva kan detta vara en anledning till att de har annan information än vad de andra källorna har och att de har varit partiska och valt fakta som passar dem. Vattenkraft är en miljövänlig energikälla som många ställer sig positivt till och om Vattenfall visar på att mer energi kommer från vattenkraft än vad det faktiskt gör kan detta göra att många även ställer sig positivt till Vattenfall, vilket blir ett försäljningsknep.

Eftersom alla våra källor var formulerade med ett formellt språk gjorde även detta att de verkar som pålitliga källor. Ingen av källorna vi har valt att basera vårt arbete på är påverkade av någon sorts miljöförening eller liknande, där de ofta är partiska när det gäller energikällor. Ofta försöker miljöföreningar trycka på de etiska felen med energikällorna och försöker trycka på vad man ska tycka om de olika energikällorna.

Då började man använda vattenkraft

Man började använda vattenkraften väldigt tidigt. Innan man började producera el från vattenkraften användes det för att driva kvarnar med hjälp av vattenhjul. Innan man hade kvarnarna fick man mala mjölet för hand men hade nu effektiviserat matproduktionen ordentligt. Enligt ”Energi för hållbar utveckling” skriven av Mats Areskoug och Per Eliasson (2012) började man använda de första vattenkvarnarna i Sverige runt år 1200, dock hade man börjat använda det tidigare i Romarriket.  Vattenkraften började som ett sätt att ersätta muskelkraft, som var dyrare och mindre effektivt än vattenkraften.

 Enligt boken ”Energifaktaboken” skriven av ÅF energi och miljöfakta (2007) tillkom det första vattenkraftverket år 1882 i Sverige i Viskan, en av Sveriges största älvar. Effekten av det vattenkraftverket låg endast på tre hästkrafter.

När elproduktionen väl kom igång gick den fort framåt. Fördelen med att man nu kunde använda vattenkraften till elproduktion istället för att driva kvarnar eller gruvdrift är att man kunde transportera energin i elledningar och inte längre behövde bo bredvid eller väldigt nära det vattendrag som man tog energin ifrån.

Så har vattenkraften utvecklas, i stora drag

Vattenkraften började med skvaltkvarnar redan på 300-talet enligt boken ”Förnybar Energi” skriven av Göran Sidén (2009).

Som vi skrev under rubrik 2.1 började man att utvinna energin ur vatten först med hjälp av så kallade vattenhjul. För att kunna transportera denna energi från vattenhjulet till den plats där man skulle använda energin använde man så kallad stånggång. Det var ett ineffektivt sätt att transportera energin på och mycket energi gick förlorad på vägen. Detta användes mycket i gruvdrift för att bland annat pumpa upp vatten från gruvorna.

Innan man började använda vattenkraften i Sverige till energiförsörjning använde man kol. En stor nackdel med kolet är att vid förbränning av kolet blir det mycket utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Omgivningen vid förbränningsplatsen blir även mycket nersotad och smutsig. En lösning på detta problem krävdes och det var då man insåg att vattenkraften var en stor energitillgång att ta vara på.

När elproduktionen av vattenkraften sedan kom igång insåg man dess stora potential tidigt och började kalla det för det vita kolet.

Vattnet har även används till andra ändamål än att utvinna elektricitet ur det, som till bland annat ångmaskinen. Enligt sidan ”Allt om historia” i artikeln ”Ångmaskinen” (2010) var det Thomas Newcomen som är uppfinnare till ångmaskinen och denna uppfinning visade han världen år 1712. Uppfinningen blev mycket viktig under den industriella revolutionen och förändrade mycket av samhället som har påverkat oss idag.

Enligt boken ”Svensk elhistoria” skriven av Robert Lund (1988) började man utvinna elektricitet ur vattenkraften i början av 1800-talet men det fick inte sitt genombrott förrän i slutet av 1800-talet tillsammans med den industriella revolutionen.

I Sverige är vattenkraften en lättåtkomlig energikälla som fungerar bra tack vare alla våra älvar. Detta tog man väl vara på under 1900-talet och utvecklade vattenkraften så att den blev allt effektivare. Man byggde också ut den för att utnyttja så många älvar som möjligt. Nästan alla älvar har idag ett vattenkraftverk, förutom fyra älvar. Dessa älvar har det tagits ett beslut om att de ska få förbli bevarade och kallas nationalälvar.

På slutet av 1900-talet kom man igång med miljöfrågor på allvar och befolkningen blev mer insatta i miljöfrågor som vi fortfarande idag diskuterar. Tack vare miljödebatten kom förnybara energikällor att bli allt viktigare för vårt samhälle och många började ställa krav på energibolagen att förnybara energikällor är ett måste. Detta gjorde att fler människor blev intresserade av vind-, sol- och vattenkraft.

Så förändrade vattenkraften 1800- och 1900-talets samhälle

Det var först på 1800-talet som man ändrade från hjul till turbiner för att kunna utvinna el ur vattenenergin. Enligt Lund hade Stora Kopparbergs aktiebolag byggt de första belysningsgeneratorerna vid Dalälven år 1883. Denna bedrift bestod av ett tiotal turbiner som genererade 3 000 hästkrafter. Senare kom också vattenkraftverk i Avesta Storfors år 1894 och i Hissmofors år 1896 enligt samma källa.

Lund skriver i sin bok att år 1901 beslutades det att den övervägande vattenkraften skulle vara statligt ägd.  År 1905 skapades Kungliga Trollhätte Kanal och Vattenverk som var ägd av staten. Detta ledde till att förtaget kunde, under år 1906, börja bygga ut Göta Älv för fortsatt produktion av elektricitet från vattenkraften. Detta vattenverk stod klart år 1921. Då hade vattenkraftverket en effekt på 130 MW. Detta kan jämföras med dagens största vattenkraftverk som har en effekt på 18 300 MW som befinner sig i Kina, enligt Wikipedias sida om vattenkraft.

Man hade länge vattenkraft som bas för att försörja Sveriges energibehov, andra energikällor kompletterade när vattenkraften inte kunde producera all den energi som krävdes för att försörja landet. Att vattenkraften stod som bas berodde på att det är en pålitlig energikälla som kan användas direkt när det behövs produceras el till skillnad från andra energikällor som kan vara beroende av vädret, exempelvis vind- och solkraft.

På 1950-talet kom kärnkraften och man insåg att det var mycket effektivare och billigare än vattenkraften. På grund av lägre kostnad och att det var effektivare blev så småningom kärnkraften energibasen i Sverige. Vattenkraften har dock hållit sig kvar eftersom det är en förnybar energikälla som funkar bra i länder med landskap där älvar och floder finns såsom i Norge och Sverige.

År 1979 skakades världen av Harrisburgolyckan som var en kärnkraftsolycka. Detta ledde till att man började ifrågasätta kärnkraften och sol-, vind- och vattenkraft blev allt mer attraktivt. År 1980 hade man en folkomröstning i Sverige angående kärnkraften där det beslutades att man skulle avveckla kärnkraften till år 2010. Problemet med detta var att vid år 2010 hade man inte tillräckligt med andra energikällor som kunde ersätta kärnkraften helt och beslutet har inte fullbordats.

I slutet av 1900-talet började man diskutera miljöfrågorna angående icke förnybara energikällor mer öppet bland befolkningen och ännu en gång fick de förnybara energikällorna en skjuts framåt och man försökte sälja in dem mer. Vind- och vattenkraft är de förnybara energikällorna i Sverige som har bäst förutsättning att användas. Dessa energikällor står tillsammans för 50,6 % av elproduktionen i Sverige enligt Vattenfalls hemsida om vatten- och vindkraft.

Enligt Sindéns bok står vattenkraften för 45 % av elproduktionen i Sverige och 14 % av den totala energiförbrukningen i dagens Sverige. Detta gör att det är den största elenergikällan av förnybar energi i Sverige. När man producerar el från vattenkraft bildas inga utsläpp av växthusgaser eller liknande. Detta har gjort att Sverige har satsat mycket på denna energikälla och nästan alla älvar i Sverige har blivit belägrade med ett vattenkraftverk. Dock finns det andra nackdelar med vattenkraften eftersom man dämmer upp en älv. När man dämmer upp älven bildas en damm som naturen inte skapat och detta kan rubba ekosystemet vilket påverkar växter och djur. På grund av denna nackdel har man beslutat att fyra av Sveriges alla älvar ska få vara bevarade som vi nämnde under rubrik 2.2. Dessa älvar kallas för nationalälvar och är, enligt wikipedia, dessa fyra älvar: Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven.

En annan fördel med vattenkraften är att man kan producera elektricitet när det behövs. Som vi nämnt innan är det många av de andra förnybara energikällorna som är beroende av vädret vilket är en stor nackdel. På grund av att solenergi är så pass beroende av solen gör detta det till en energikälla med mycket dåliga förutsättningar i Sverige med tanke på att, enligt sidan Delaval, har Sverige ett snitt på 1702 soltimmar/år.

Idag har vattenkraftverk en verkningsgrad på 75-90% enligt boken Impuls fysik 1 skriven av Fraenkel, Gottfridsson och Jonassson (2011). Detta gör vattenkraften till en av de mest effektiva energikällorna vi känner till jämfört med till exempel kärnkraft som har en verkningsgrad på 30-35 % enligt samma bok.

Idag, enligt Eurostats statistik från år 2008 som är en officiell statistikdel av EU kommissionen, är 45 % av energin genererad från vattenkraft och enligt Lund var 90 % av all genererad el på 1930-talet från vattenkraft i Sverige. Skillnaden mellan idag och för 80 år sedan beror på att idag har man andra alternativ såsom kärnkraft och vindkraft. Detta användes inte alls till lika stor utsträckning förr som idag och där av den procentuella skillnaden.  Alltså har vattenkraften inte så stor betydelse idag som den hade förr. Det finns alternativ för att förse Sverige med energi med andra energikällor men vattenkraften utgör fortfarande en stor del av energiproduktionen.

Det är inte bara Sverige som använder mycket vattenkraft utan andra länder såsom Norge som även det är ett land med mycket vattendrag.  Enligt statistik från Eurostat, så kommer 98 % av all genererad energi i Norge från vattenkraft.

Ett problem med vattenkraft är att det inte är ett idealt sätt att energiförsörja många länder på grund av vattenbrist och avsaknad av älvar och floder. Dock finns det många fördelar med vattenkraftverk, bland annat att det har en hög verkningsgrad. Som vi har angett tidigare har vattenkraftverk en verkningsgrad 75-90 % och kärnkraft 30-35 %.

Idag är vattenkraften väl använd i Sverige och nästan alla älvar utbyggda med vattenkraftverk. Eftersom nästan alla älvar är bebyggda med vattenkraftverk, förutom nationalälvarna, tror vi att detta kan bli ett problem i framtiden när befolkningen växer och även energibehovet ökar. Detta betyder att antingen måste förbuden i nationalälvarna släppas eller så kommer vattenkraften inte kunna expandera mer med tanke på att det näst intill är omöjligt att effektivisera det mer på grund av den redan höga verkningsgraden. Det finns trots allt inte oändligt med älvar och floder att bygga vattenkraftverk på. Däremot kommer vattenkraften antagligen inte att försvinna eftersom den är, trots allt, en väldigt stor del av många länders elproduktion. Tack vare att det är en förnybar energikälla vilket är vad världen behöver och strävar efter mycket i dagens samhälle, kommer förmodligen vattenkraften att bli ännu viktigare i framtiden vilket gör att vattenkraften antagligen kommer att få stanna kvar.

Något som vi som författare tror och hoppas på kommer hända i framtiden är mer djurvänliga vattenkraftverk. Ett nuvarande problem med vattenkraftverken är med fisken som simmar upp längst floden för fortplantning blir stoppade av vattenkraftverken. En lösning som finns idag är så kallade laxtrappor där fisken har möjlighet att ta sig fram. Dock är de inte helt idealiska för fisken då de är konstgjorda och inte alls lika bra att ta sig fram i som naturliga vattendrag, men är i alla fall en bit på vägen.

I dagens samhälle håller vi på att förändra mycket i våra ekosystem med exempelvis utfiskning av fisken i haven. Detta gör att det är än viktigare för fisken att ha möjlighet att fortplantera sig och eftersom vi har byggt vattenkraftverk som är i vägen för fisken kommer det till slut göra så att fisken inte har någon möjlighet att fortplanta sig och den dör ut.

Som vi nämnt innan påverkar även vattenkraftverken naturen runt om där man dämmer upp vattnet. På grund av uppdämningen förändrar vi ännu en gång ekosystemet vilket i sin tur kan göra att växter och djur dör ut på grund av de nya förhållandena det måste leva i.

Vi har kommit fram till att vattenkraften har bidragit till att utveckla det svenska samhället väldigt mycket. Inte bara att elproduktionen kunde komma igång på allvar under 1800- och 1900-tal utan vattnet har även bidragit till andra innovationer som förändrat samhället grundligt, som exempelvis ångmaskinen.

Vattenkraften i sig började med att endast driva kvarnar med hjälp av vattenhjul. Följderna av att man hade möjlighet att kunna mala mjölet mycket effektivare med kvarnarna, än att mala det för hand som man hade behövt innan, är många. Bland annat ledde effektiviseringen till ökad matproduktion vilket i sin tur ledde till ökad försäljning och ökad befolkning.

Idag pratar vi bara om elförbrukning men att faktiskt kunna utnyttja energin utan att behöva producera el ur den tyckte vi var intressant. Detta visar på hur pass beroende vi faktiskt är av vattenkraften redan innan elproduktionen kom igång. Vattenkraften hade redan i denna tidiga ålder, då man kunde utvinna energin på andra vis än endast elproduktion, bidragit till utvecklingen av vårt samhälle genom effektiviseringen av matproduktion med hjälp av kvarnarna.

På 1800-talet insåg man att det fanns mycket stor potential för vattenkraften. Den industriella revolutionen hade fått fart. När arbetarna skulle sitta i fabriker och sköta sitt jobb var de tvungna att få energi till maskiner någonstans ifrån och då var vattenkraften ett bra alternativ, i alla fall i Sverige. Man började utvinna el, vilket gav oss vattenturbinen.  Idag finns det turbiner i fler energikällor än vattenkraften, bland annat i kärnkraftverk.  Detta betyder att innovationen turbinen hade även den stor påverkan på vårt samhälle och inte bara själva vattenkraften. Idag står vattenkraften för nästan hälften av elproduktionen i Sverige. Detta betyder att utan vattenkraften skulle vi inte kunna förse vårt land med elektricitet.

Eftersom vattenkraften idag står för nästan hälften av Sveriges elproduktion betyder det att vi inte skulle ha ett fungerande samhälle utan den. Personligen tycker vi att det är en stor del av elproduktionen som det är idag, men att Sverige har haft en elproduktion som ligger på 90 % från vattenkraften gör det mer förståligt över hur beroende vi faktiskt är och har varit av vattenkraften. Att Norge fortfarande idag har en elproduktion på 98 % från vattenkraft gör att även detta land oerhört beroende av vattenkraften. Om man på något sätt inte längre skulle ha möjligheten att producera el från vattenkraften, skulle både Sverige och Norge inte ha möjlighet till att kunna förse sitt land med elektricitet.

På 1950-talet kom, som tidigare nämnt, kärnkraften till Sverige. En anledning till att det kom just under 50-talet tror vi kan beror på att det innan har varit en tid med mycket krig med tanke på andra världskriget. En tid där många länder var tvungna att bygga upp sina länder från början så att det blev ett fungerande samhälle igen efter kriget. Sverige, som inte hade blivit bombade under kriget, kunde i satsa stora summor pengar på forskning istället och utvecklade denna energikälla. På grund av satsningen på kärnkraften hamnade vattenkraften lite i skym undan.

Under andra världskriget kom atombomben som var en stor bidragen faktor till hur kärnkraften skulle fungera, eftersom det i grunden för både kärnkraften och atombomben är samma princip. Efter krigstiden satsade man inte bara på att utveckla själva kärnkraften utan även atombomben under kalla kriget. Kalla kriget var en tid då mycket hot ställdes från alla länder i Europa om att släppa bomber på varandra. Detta gjorde att många utvecklade atombomben vidare för att kunna försvara sitt land vid en eventuell attack från något av de hotande länderna.

Till en början var kärnkraften inget hot för vattenkraften eftersom man hade haft vattenkraften som bas för elproduktionen i Sverige så pass länge. Ett annat skäl till att kärnkraften inte var ett hot mot vattenkraften var att när kärnkraften först kom var den till en början en mycket riskfylld och osäker energikälla. När säkerheten sedan ökade, ökade även tilliten till kärnkraften och det togs beslut om att den skulle bli vår nya energibas. Detta tycker vi, som författare, var ett märkligt beslut eftersom kärnkraften fortfarande var så pass instabil. Staten borde ha insett de stora riskerna med kärnkraften och behållit vattenkraften som energibas i Sverige, tycker vi. På den tiden när energiförbrukningen inte var så hög som den är idag, hade det fungerat att försörja Sverige med nästan endast vattenkraften, dock skulle det inte fungera idag.

I början av 1980-talet började dock folk få upp ögonen för andra energikällor än kärnkraften med tanke på Harrisburg olyckan. Man började då återgå till vattenkraften och ännu en gång blev den vitigare än någonsin. På grund av beslutet som togs om att avveckla kärnkraften till år 2010 var det antagligen många som såg att vattenkraften skulle blir vårt substitut. Vad man då inte visste var att energibehovet skulle öka och att det inte fanns tillräckligt med energi från vattenkraften för att försörja vårt lands energibehov.

Miljöfrågorna angående kärnkraften har fortsatt ända tills idag, då debatterna angående kärnkraften är större än någonsin och marknaden skriker efter miljövänliga kraftalternativ, som exempelvis vattenkraft men även sol- och vinkraft.  Många länder har beslutat att avveckla kärnkraften, bland annat Sverige, skillnaden mellan Sverige och andra länder med samma beslut är att i många av de andra länderna med samma beslut har de avvecklat kärnkraften och i denna fråga hamnar Sverige efter. Redan när vi började använd kärnkraften var det ett känt faktum hur pass farlig den var och hög säkerhet är ett måste. Ändå har det hänt ett flertal olyckor med kärnkraften, bland annat i Harrisburg, Tjernobyl och nu bara för ett par år sedan i Japan men kärnkraften är fortfarande tillåten. Ska det behöva ske en katastrof för att vi som människor kan se att något inte riktigt fungerar? Finns det saker som vi nu ignorerar för att sedan i framtiden ändra efter missöden och flera människoliv är spillda?

Vattenkraften som då är ett riktigt bra substitut för kärnkraften, tycker vi, skulle ha fått en bättre chans att visa vad den går för. Det är en förnybar energikälla med få risker och få bieffekter från skillnad till exempelvis kärnkraften som vi har lyft fram lera gånger i vår rapport. Att Sverige redan på 1950-talet ändrade sin energibas från vattenkraft, tycker vi, är för tidigt. Vattenkraften hade kunnat försörja Sveriges energibehov mycket längre än så.

Problemet med kärnkraften idag och inför framtiden är att vi inte har ett substitut för kärnkraftens elproduktion, även om vattenkraften är en bra början på vägen för vårt land där det finn mycket vattentillgångar. Vattenkraften har stor betydelse i dagens Sverige, som vi innan har konstaterat, men skulle inte själv kunna försörja världens energibehov. Idag finns det inte heller någon annan lösning på energiproblemet som både är klimatsmart och producerar tillräckligt med el för att försörja energibehovet.

Som sagt är miljövänligheten viktig idag. För att vi ska kunna ha en jord att leva på i framtiden som inte är helt förstörd med växthusgaser eller andra utsläpp är vattenkraften väldigt miljövänlig och uppfyller många av dessa krav som krävs. Dock har några av vattenkraftens sämre sidor kommit fram. Den hindrar bland annat vissa fiskar som simmar längst strömmarna att komma till sina destinationer för att para sig. Detta har som sagt påverkningar på ekosystemet men det finns lösningar till detta såsom så kallade ”fisktrappor”. Dessa lösningar är bra men vi tycker att det borde finnas fler och ännu effektivare lösningar för att inte skada ekosystemet, men är kanske den bästa lösningen idag. Idag är det många länder som fiskar alldeles för stor kvot fisk än vad våra ekosystem tillåter. Om vi ska låta detta ske utan att någon gör något åt det krävs det att vi i alla fall kan göra så att fisken har möjlighet att föröka sig. Ett uppdrag till framtiden för att vi kunna producera elektricitet från våra älvar och på samma gång kunna fortsätt med att kunna fiska från våra hav är att lösa detta problem.

Men som sagt är vattenkraft faktiskt förnybar och det bästa alternativet för Sverige idag. Flera förnybara energikällor krävs i framtiden som vi ska kunna avveckla kärnkraften och andra högrisktagande energikällor.

När vi sedan blickar mot framtiden så skrev vi om hur vattenkraften skulle kunna utvecklas. Vi nämnde att det inte finns några mer älvar i Sverige att bygga ut och att man skulle behöva ta bort förbuden på nationalälvarna för att kunna utöka vattenkraften mer. Ett stort problem som vi har i vårt land är hur vi ska kunna förse oss själva med elektricitet när/om kärnkraftens tas bort. Andra länder där solkraft har mycket bättre förutsättningar än i Sverige finns det mycket att vinna på att satsa på solkraften. Det är ju inte rätt att förstöra vår jord för att vi ska kunna producera el till oss, som man gör när man tar tillvara på energin från bland annat olja. Inför framtiden tycker vi att man ska behålla förbuden på nationalälvarna och kanske satsa mer på vinkraften? Där  finns det fortfarande mycket att utveckla.

Vi har också kommit fram till att vattenkraft inte är för alla länder och att i framtiden så bör dessa inte satsa på vattenkraft utan andra miljövänliga alternativ som vindkraft och solkraft eller miljöneutrala såsom bioenergi.

4.1 Tryckta källor

Areskoug, Mats     Energi för hållbar utveckling         2012

Eliasson, Per

Fraenkel         Impuls fysik 1            2011

Gottfridsson 

Jonassson

Lund, Robert         Svensk elhistoria         1988

Sidén, Göran        Förnybar Energi        2009

ÅF energi och miljöfakta    Energifakta boken        2007

4.2 Digitala källor

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-PC-10-001/EN/KS-PC-10-001-EN.PDF   

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenkraft

http://www.alltomhistoria.se/artiklar/angmaskinen/

http://www.delaval.se/imagevaultfiles/id_8314/cf_5/soltabelll.pdf

http://www.vattenfall.se/sv/vatten_66238.htm

http://www.vattenfall.se/sv/vind.htm

Publiceringsdatum: 2013-11-23