Listor / Berzan / Hur skriver man? SVE3 NP-2014
Kort snabbt budskap/sammanfattning från artiklarna i texthäftet för nationella provet delprov A i kursen Svenska 3 år 2014. För källhänvisning på artiklarna; se texthäftet ”Hur skriver man?”.
Syfte: Fel i både tal och skrift.
Om stavning eller ett språk avviker från normen och är på något sätt avvikande från vad vi är vana vid kommer fokus dras från innehållet i språket och budskapet kommer inte framföras lika lätt. Skriftspråk är inte lika personligt som talspråk. Kan vara bra att medvetet göra fel för ett språks utveckling. Texten tar upp ett flertal exempel på språkfel.
Källa: Bok.
Syfte: Utreder särskrivningar och besvarar fem frågor.
När betydelsen ändras i en mening är särskrivning ett problem. När den inte gör det är det endast besserwissrar som bryr sig om att påpeka det för att det egentligen inte spelar någon roll. Språkfelet ökar, delvis pga. influenser från engelskan som är uppbyggt på ett annat sätt än svenska. I engelskan är det vanligare att man särskriver ord. Vid marknadsföring kommer ofta det visuella i andra hand vilket leder till att språkfel bortprioriteras vilket vi påverkas av och det gnuggas in i vårt undermedvetna.
Källa: Artikel.
Syfte: Det går långsammare att läsa en text full med fel.
Det går långsammare p.g.a. faktorerna tid, irritation och motivation. Ett litet fel är inte lika illa men har fortfarande än 50 % risk att upptäckas (Vår hjärna försöker komplettera felen utan att vi märker det i ett sammanhang). Personer som läser texter med fel är allmänt missnöjda. Vi är dessutom känsliga för satsradningar och symmetrifel pga. att våra ögon hoppar när vi läser.
Källa: Artikel.
Syfte: Den språkliga ilskan är ingen medfödd egenskap. Varför stör vi oss?
Det krävs en del upprepning för att man ska börja reta sig på smågrejer som kommer att utan att. Det är inte alla språkbrukare som retar sig och den är inte jämn utspridd över befolkningen. Yngre norm konkurrerar mot äldre norm.
Källa: Artikel.
Syfte: Skriften genom tiderna.
Skriftens språkregler växte framförallt fram av tryckerierna. Väldigt otroligt att vi kommer vara med om en stavningsreform pga. att det är en standard. Krävs mycket bra skäl för att ändra, en revolution av det ena eller det andra slaget. Läsarens villkor, mer lättläst och inte mer lättskriven. Läsarna är flest och minst utbildning och hjälpmedel.
Källa: Bok.
Studie från 2007, helt ointressant och fruktansvärt tråkig från 2014 (extremt out of date). Skolverket vet uppenbarligen inte hur mycket ny teknik oh normer inom detta hinner ändras på sju år.
Syfte: Olika stil för olika mottagare.
Viktigast att budskapet går fram, inte att språket följer en viss norm. På 1800-talet oroade man sig för massor som skulle påverka oss som för snabba tåg o video-spel men det har inte hänt något speciellt. Författaren tror att det blir liknande med sms.
Källa: Artikel.
Publiceringsdatum: 2014-04-09