Listor / Definiera / Förnybar energi
Energi som kommer från naturliga resurser som t.ex. solljus, vind, vattenströmmar, vågor och tidvatten och bergvärme och biomassa.
Bortsett från kraftverk som använder biomassa krävs inget bränsle för att producera förnybar energi. Myten bygger på LCOE varningar men faktum är att många förnybara energikällor redan konkurrerar eller till och med är billigare än konventionella energikällor. Och till sist, LCOE inom förnybara energikällor förväntas minska med 35% (till 2030) och 50% (till 2050).
Om inte subventioneringarna som går till konventionella energikällor överförs till förnybara energikällor kommer de förnybara aldrig kunna konkurrera mot de gamla som redan får ekonomiskt stöd.
Alla förnybara energikällor ger 14-134 gånger mindre utsläpp av 1000 g CO2eq/kWh än vad energisystemen med fossila bränslen avger.
Den här myten baseras på mätningar av den ekonomiska livslängden (EPT) på solteknik som är den enda förnybara energikällan som har kortare EPT än konventionell teknik. Detta ses som ett bevis på att alla förnybara energikällor har sämre EPT vilket förstås är fel.Vad som inte tas hänsyn till är den fysiska livslängden av teknologin när det kommer till solteknik. Den användbara livslängden av solteknik är teoretiskt sett oändlig eftersom inga strukturella förändringar måste göras av ekonomiska/säkerhets-skäl.
Vissa förnybara är större är större än konventionella men när man bedömer krav på yta dynamiskt under hela livsperioden stämmer detta inte. Särskilt nybyggda förnybara eftersom dessa oftast är mindre eller har ungefär samma storlek som "vanliga". Men det finns inte mycket information om detta område. Kritiker menar på att sol- och vindkraftverk tar större yta än kärnkraftverk men det finns tydliga bevis som pekar mot detta. Dessutom kan sol och vindkraft placeras på ställen där de inte är i vägen t.ex. på tak eller i havet till skillnad från kärnkraft.
Vattenkraft kan hota den lokala omgivningen men detta kan minimeras eller mildras mycket om kraftverker planerats, designats och utvecklats väl. Hur stor påverkan vattenkraft har på omgivningen beror på vad det är för typ av omgivning och därför kan påverkan göras betydligt mindre om det placeras på ett ställe där det inte stör så mycket.
Bioenergi kan ha negativa effekter som t.ex. att det bidrar till skövling av skog, minskad matsäkerhet och minskad biologisk mångfald och jordevasion som kan leda till öken eller översvämning. Överdriven vattenanvändning och bråk om mark. Man är främst rädd för att det kommer att felplacera matgrödor vilket bland annat kan leda till högre matpriser. Dessutom för stora landkrav för bioenergi. Om man sköter bioenergi på ett hållbart sätt kan man dock minska påverkan på markanvändning, ekologiska habitat och naturliga tillgångar. Väldesignade bioenergisystem kan dessutom öka den lokala matproduktionen. Andra generationens biobränsle har också anagit mindre negativ påverkan eftersom de består av sådant som inte är mat, exempelvis tr, gräs och avfall. Bioenergi kan också hjälpa till att minska växthusgasutsläppen som kopplas till fossila bränslen och hjälpa till att mildra klimatförändringen genom att den absorberar koldioxid i atmosfären.
Effekt måste kunna levereras på begäran vilket kan vara svårt att uppfylla för förnybara eftersom de delvis beror på säsongs- och dagliga väderförhållanden. Detta problem kan dock övervinnas mha elektricitetslagring och teknisk effektbalansering, så en mix av olika förnyelsebara kan täcka behovet. Exempelvis har en undersökning visat att sol, vind och lagringsmöjlighet kan täcka 99.9% av efterfrågan till minimal kostnad. Danmark har 40% förnybart och med system för att kunna ta ut när det behövs fungerar det. Förnyelsebara har även lägre tid än ickeförnyelsebara källor då de ligger nere. Och när förnyelseara ligger nere ett tag påverkar det effektuttaget mindre än icke förnybara. Om väderförhållandena är dåligt kan det bli problem att producera det de brukar men det går att lösa genom att placera kraftverken på olika platser med olika väderförhållanden.
Många tror att man inte i full utsträckning kan ersätta fossilt bränsle inom dessa områden. Men det går att göra även om man måste tänka på dektrifiering och enerieffektivitet. Exempelvis kan man minska detta problem om man ökar energieffektiviteten genom t.ex. att isolera byggnader bättre. Sedan kan man ta den energi som behövs från förnyelsebara (som jordvärme för att värma husen). Inom transportsektorn kan man förbättra möjligheterna för förnybara genom att göra det mer energieffektivt och nya smarta tekniker såsom eldrivna bilar. Man kan även använda snabbtåg istället för att fluga saker. Även båtar ska drivas med förnyelsebara. Det går att byta ut fossila bränslen inom dessa områden bara man genomför förändringar för hur det används. Så viss förbättring av systen och användning måste ske innan man helt kan byta ut do
Även om källorna idag (ex. solen) kan ge obegränsad energi kan vi inte göra apparater som ex. solpaneler som skulle kunna ovandla all denna energi eftersom dessa görs av material som inte är förnybara. Men problemet finns även för icke förnybara. Problemet kan minskas med bättre energieffektivitet, materialeffekter och mha återvinning. Förnyelsebar energi kan alltså inte användas obegränsat, men om man återvinner, har bättre material och energieffektivitet så går det att använda 100% förnyelsebar energi till år 2050.
Publiceringsdatum: 2016-04-18