Listor / Definiera / Processbaserad LCA
Första steget inom processbaserad LCA är definition av mål och omfattning, där man har en dialog mellan beställare och utförare. Det är även viktigt att bestämma funktionell enhet(FE), som är en beräkningsbas för analysen och jämför en funktion, inte nödvändigtvis produkten i sig. Denna specificeras med avseende på funktion, kvantitet, tid och kvalitet. Här sätts även systemgränser mot bland annat natursystem, mot andra produkters livscykler, geografiska avgränsningar, avgränsningar i tiden och mot produktionskapital och personal
Andra steget är inventeringsanalys och det är den mest tidskrävande delen i en LCA, då all data ska samlas in här. Men innan man börjar samla in data ritar man ett processträd och bestämmer materialsammansättningen. Data kan man hitta i LCA-databaser, rapporter, vetenskapliga artiklar, on-site mätningar, hos experter och från kvalificerade gissningar. Val av data beror på syftet med studien och hur stor inverkan indata har på slutresultatet Efter insamlandet av data är klart bygger man en systemmodell i Excel eller i LCA-programvaror som SimaPro, LCAit eller GaBi. Efter detta kan man normalisera data till den valda funktionella enheten och beräkna energi- och materialanvändning samt emissioner Under inventeringen uppstår det ofta problem som till exempel att det studerade systemet tillverkar mer än en produkt eller att den studerade produkten tillverkas av återvunnet material. För att lösa detta kan man behöva använda sig av allokeringsprinciper, som man dock i första hand ska undvika. Dessa är systemexpansion, fysiska samband och ekonomiska samband
Tredje steget är miljöpåverkansbedömning där man bedömer konsekvenserna från varan. Exempel på miljöeffektkategorier, midpoint, är: Resursanvändning(energi och material, markanvändning, vattenförbrukning), Hälsoeffekter(toxiska effekter, fysiska effekter, psykologiska effekter) och ekologiska effekter(växthuseffekt, ozonförtunning, försurning etc.) Miljöpåverkansbedömningen är inte platsspecifik eller tidsspecifik, vilket innebär att man inte tar hänsyn till koncentrationen av utsläpp, bara mängden. Man beräknar även bara potentiella, och inte faktiska, effekter på miljön
Fjärde steget, som är tolkningsfasen, sysslar man med resultatanalys, känslighetsanalyser och osäkerhetsanalyser. Utöver detta utvärderar man mål, begränsningar, datakvalitet etc. och drar slutsatser och rekommendationer Skillnaderna mellan konsekvens- och bokföringsanalys är att man i konsekvensanalyser analyserar möjliga konsekvenser och använder marginaldata, medan man i bokföringsanalyser tittar på hur utsläppen fördelar sig och använder medeldata.
Publiceringsdatum: 2016-05-26