Typtenta
Typtenta är ett fenomen som kan drabba universitetsstuderande. Efter att studenten laddat i månader för den skriftliga tentamen (även kallad den stora prövningen eller D-dagen) visar det sig att den kursansvarige återanvänt en tenta från tidigare år och en typtenta uppstår. Eftersom den studerande inför tentamen har tillgång till tidigare års examinationer förfaller sig typtentan ofta skrattretande enkel och kan bli ett antiklimax.
Det finns flera teorier om varför typtentor uppstår. Den högst ansedda teorin pekar på att lathet hos den kursansvarige är den avgörande faktorn. Det krävs en del arbete för att utforma en tenta, vilket kursansvarige inte orkar lägga ner.
En annan teori menar på att typtentan används som en åtgärd för att förbättra antalet godkända studenter. Om tidigare års studenter presterat dåliga resultat och inte uppnått kursens kunskapsmål kan kursansvarige lösa problemet för kommande år genom att göra kursen lättare.
Det finns även en del teorier som endast är applicerbara i specialfall. En av dem utgår från "good coop bad coop"-metoden. Under kursens gång agerar
kursansvarige "bad coop" genom att framföra kursinnehållet extremt flummigt och osammanhängande för att ingjuta respekt och rädsla i de studerande. Kursens lektionsansvariga agerar på liknande sätt genom att angripa kursens problem på ett överdrivet komplicerat sätt. När kursen sedan ska examineras antar kursansvarige rollen som "good coop" genom att skriva en typtena. På det sättet återfås studenternas förtroende och tillgivenhet. Många menar även på att typtentan kan vara ett sätt för kursansvarige att få de studerande att uttrycka sig mer positivt i kursutvärderingen. Den sista teorin är endast applicerbar om kursansvarige gett ut en bok inom ämnet som ska användas i kursen. Kursansvarige inser att en deal kan ingås med de studerande, om de köper dennes bok ges studenterna goda förutsättningar att passera tentamen godkända.
Publiceringsdatum: 2016-02-28